Den åttonde januari ryckte 12 500 rekryter in för att utföra sin värnplikt. 400 av dem är kvinnor och ungefär 750 svenskspråkiga. Tjänstgöringen inleddes med en åtta veckor lång grundutbildningsperiod, som avslutas nästa vecka. I slutet av perioden görs urvalen för manskaps- och underofficersutbildningarna och den slutgiltiga tjänstgöringstiden avgörs – 165, 255 eller 347 dygn.
På lördagen var det dags krigsmannaed eller krigsmannaförsäkran för kontingent 1/18. Krigsmannaförsäkran saknar religiösa element och är ett alternativ för dem som inte är medlemmar i statskyrkan.
Under tillfället utnämnde brigadkommendören Arvi Tavaila rekryterna till jägare. Som förestavare fungerade Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist.
Dagen var samtidigt en besöksdag för beväringarnas anhöriga och vänner. I programmet, som pågick från klockan tio till sexton, ingick bland annat parad och materialutställning.
De som är medlemmar i Finska kyrkan svor följande ed:
”Jag N. N. lovar och försäkrar inför Gud, den Allsmäktige och Allvetande, att vara en Finlands rike trogen och pålitlig medborgare. Jag vill redligt tjäna mitt land samt efter all min förmåga söka och främja dess väl och bästa.
Jag vill överallt och under alla omständigheter, såväl i fred som i krig försvara mitt fädernesland, dess lagliga samhällsordning samt rikets lagliga överhet. Om jag förnimmer eller erfar något, som är å färde till störtande av landets lagliga överhet eller till upphävande av landets samhällsordning, vill jag det ofördröjligen för myndigheterna uppgiva.
Från trupp, som jag tillhör, och från min post inom den skall jag ej i något läge vika, utan skall jag, så länge krafterna stå mig bi, fullfölja det uppdrag, som anförtrotts mig.
Jag lovar att uppföra mig redbart och manligt, att lyda mina överordnade, följa lagar och förordningar samt väl bevara mig anförtrodda tjänstehemligheter. Jag vill även vara rättfram och hjälpsam mot mina vapenbröder. Jag skall aldrig, vare sig för släktskaps, vänskaps, avunds, ovänskaps eller räddhågas skull, ej heller för gåvors eller annan orsaks skull, bryta mot min tjänsteplikt.
Om mig tilldelas överordnads ställning, vill jag mot mina underordnade vara rättvis, vårda mig om deras välbefinnande, taga kännedom om deras önskemål, vara deras rådgivare och handledare samt för min egen del försöka vara dem ett gott och sporrande föredöme.
Allt detta vill jag på heder och samvete uppfylla. ― Därtill hjälpe mig Gud.”