Rekordvarma vatten på Åland i juni – detta är följderna av marina värmeböljor
Under slutet av juni och början av juli i år observerades en marin värmebölja som varade i nio dagar vid Åbo Akademis biologiska fältstation Husö på Åland. Det är tredje året i rad som vattentemperaturerna i juni har varit anmärkningsvärt höga.
Figur av Lucinda Kraufvelin.Den marina värmeböljans medelintensitet var 4,9 °C över det normala, medan den maximala intensiteten var 6,4 °C över det normala. Både medelintensiteten och den maximala intensiteten är de högsta noterade sedan mätningarna i denna tidsserie började för 17 år sedan.
– Anmärkningsvärt är även att det den 30 juni i år också mättes ett nytt värmerekord för mätstationen i Husöviken. Temperaturen steg till hela 27,65 °C. De tidigare toppnoteringarna för temperatur har ägt rum under senare halvan av juli och i augusti, säger Lucinda Kraufvelin , doktorand vid Åbo Akademi.
En marin värmebölja definieras som en period på fem eller flera på varandra efterföljande dagar, under vilka havsvattentemperaturen överstiger den 90:e percentilen. Detta värde bestäms utgående från lokal klimatologi som vanligtvis baseras på minst 30 år av historiska temperaturdata.
Likt globala mätningar visar även andra, cirka 30-åriga långtidsmätningar från Åland en generellt stigande trend i vattentemperaturerna.
Östersjön extra hårt drabbad
Perioder av extrema vattentemperaturer påverkar allt under ytan. Redan nu har det noterats att till exempel blåstången slutar att fotosyntetisera när det blir varmare än normalt, för att sedan slås ut ifall temperaturen under några dagar i rad hålls på en ovanligt hög nivå.
På Östersjöns bottnar får de viktiga bottenlevande djuren (exempelvis musslor och havsborstmaskar) det svårt när det blir varmt. När temperaturen stiger över det normala blir bottendjuren först tröga.
– Stiger temperaturen för mycket under en längre tid, till exempel en vecka, dör många bottendjur. Detta gör att bottensedimenten inte längre syresätts lika effektivt, något som leder till att syrebrist uppstår, varpå fosfor som funnits bunden i sedimenten läcker ut i vattnet. Fosforn i sin tur bidrar till övergödningen av Östersjön, med bland annat ökade algblomningar som följd, säger Tony Cederberg , amanuens vid Husö biologiska station.
Globalt sett utgör Östersjön ett av de havsområden där ytvattentemperaturen för tillfället stiger snabbast. Under de senaste 30 åren har temperaturen i Östersjön stigit med två grader i medeltal. Eftersom temperaturökningen är en av de främsta drivkrafterna bakom en ökad frekvens av marina värmeböljor, kommer detta sannolikt att påverka Östersjön allt tydligare i framtiden.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.