Jan-Peter Brunell i Kronoby stiger ur traktorn och torkar bort damm från ansiktet. Våren är ovanligt varm och torr.
-Det är sällan man behöver använda vindrutetorkarna för att få bort damm, säger han.
I såningsmaskinen finns ärtfrön av märket Ingrid. Ekologiska sådana. På samma åker har han tidigare på morgonen sått vårvete och om en vecka sår han gräsfrön i samband med en ogräsharvning.
-Det är en konst att hitta rätt blandning av växter. Olika sorter växer olika snabbt och det gäller att ha rätt recept för att hindra ogräset från att ta över.
Det han nu sår blir endera foder eller utsäde inför nästa år – beroende på hur bra det växer.
Jan-Peter och Nina Brunell är inne på sitt första år i omläggningsfasen från konventionell till ekologisk växtodling. Han och frun har tidigare haft mjölkkor, men nu är det bara odlingen han har kvar vid sidan om jobbet vid Snellmans köttförädling i Jakobstad.

Högt pris lockar

På åkern intill harvar grannen Klaus Åkerlund. Han har odlat ekologiskt foder och spannmål sedan år 2000.
-Det har gått bra. Fodret har under alla år räckt till mina djur och dessutom är det ständigt brist på kvalitativt bra ensilage. Jag tror också att det höga priset på ekospannmål lockar för många som väljer att byta inriktning nu, säger Klaus Åkerlund.
Den ojämna tillgången på ekologiskt utsäde och risken för ogräs är saker som jordbrukarna funderar på, men det finns hjälp att få. Till exempel via projektet Eko Nu erbjuds både temadagar och mentorskap åt nya ekoproducenter. Även lantbrukssällskapen erbjuder rådgivning. För jordbrukare som vill sadla om krävs också en fem dagar lång ekogrundkurs innan man kan lämna in en anmälan. Sedan granskas verksamheten och gården årligen av Närings-, trafik- och miljöcentralen.
Det finns flera orsaker till att man väljer att byta inriktning.
-Konsumentefterfrågan är en orsak, men det handlar också om den ekonomiska biten – ekologiska spannmålsgårdar har för tillfället bättre lönsamhet, säger projektledare Ann-Sofi Ljungqvist på Eko Nu.

Medvetna konsumenter

Konsumentbeteendet påverkas av mattrender och olika matskandaler runtom i världen.
-När något händer ute i Europa reagerar vi genom att välja lokalproducerade och ekologiska produkter. Dagens konsumenter är också överlag allt mer medvetna. Vi vill veta varifrån maten kommer och hur den produceras, säger Ann-Sofi Ljungqvist.
Dessutom finns det ideologiska orsaker, jordbrukare som vill undvika kemiska bekämpningsmedel.
För Jan-Peter Brunell handlar det om en mognadsprocess. Efter att ha drivit ett konventionellt jordbruk ända sen han startade har han så småningom insett fördelarna med ekoproduktion. Och visst handlar det i hans fall också om ekonomin.
I Österbotten är ekoproduktionen väldigt mångsidig, med allt från spannmål och djurgårdar till ägg och fodertillverkning. I Nyland kretsar det mesta kring spannmål och grönsaks- och bärodlingar, medan Åboland är en blandning av de båda.
Ombudsman Rikard Korkman på SLC ser positivt på utvecklingen. I dag är cirka tio procent av alla gårdar i Finland ekocertifierade.
-Många har de senaste åren haft det kämpigt med den konventionella odlingen. Prisutvecklingen på ekoprodukter har också varit betydligt bättre. Frågetecknen kring stödpolitiken har säkert också försnabbat processen för en del av odlarna, säger Rikard Korkman.
En stor del av ekoproduktionen går på export. Både utomlands och bland inhemska konsumenter växer efterfrågan. Men det gäller också att vara lyhörd för marknaden.
-Vi uppmuntrar till ekoodling, men det gäller att hela tiden ha koll på trenderna, att producera det som efterfrågas.

Konventionellt behövs också

Andelen ekologiska produkter i den finska handeln är fortfarande låg – 2017 var andelen 2,3 procent.
-Men den växer stadigt och allt tyder på att den utvecklingen håller i sig, säger Rikard Korkman.
I Sverige är cirka 7 procent av alla livsmedel som säljs ekologiska och i Danmark är andelen över 10.
När Jan-Peter Brunell är klar för dagen är alla hans 65 ekologiska hektar sådda. Kvar finns 15 hektar som får vänta på ekostämpeln till nästa år.
-Att odla ekologiskt innebär fler arbetsmoment och mycket att fundera på och lära sig. Men samtidigt är det spännande att se hur det lyckas, säger han.
Jan-Peter Brunell tror att andelen ekoodlingar kommer att fortsätta öka.
-Men inte hur mycket som helst. Det konventionella jordbruket behövs också, annars räcker inte maten till globalt sett.