KORRIGERAD: Rekordmånga barn på svenskspråkigt dagis i Reso – nu också en förskolegrupp
Monica ForssellMaskuborna Mira Heinonen och Ella Rönnqvist är glada över det svenskspråkiga dagiset i Reso. Foto: Monica Forssell
De första barnen har redan anlänt till daghemmet Tallebo på Venheenkatu i Reso. I ett hörn är leken redan i full gång. Dockor och bilar samsas om golvutrymmet.
Förskolegruppen med Alexandra Åhman som lärare, ska snart börja jobba. Det är första gången på flera år som det ordnas förskola på svenska i Reso och gruppen består av hela tio små elever i höst.
— Det är härligt! Barnen är så ivriga. Alfabetet och siffrorna är barnens favoriter just nu, berättar Åhman.
Alexandra Åhman undervisar förskolegruppen. Av de 10 eleverna är 6 från Reso och resten från Resos grannkommuner. Foto: Monica Forssell
Några av Åhmans förskoleelever intygar att förskola är roligt och att bokstäverna I och J redan är bekanta.
Tidigare år har barnen från Reso och Resos grannkommuner fått plats i förskolegruppen i Cygnaeus skola i Åbo. Men i år fick barnen inte plats och därför grundades en egen förskolegrupp i Reso. Hur det blir nästa år är ännu oklart.
Fullt på dagis
Daghemmet Tallebo har 6 år på nacken och i år är alla platserna upptagna. Det betyder 33 barn och 6 vuxna. Alla i personalen är tvåspråkiga och de flesta av barnen kommer från antingen helt svenskspråkiga eller tvåspråkiga hem i Reso, Masku, Nådendal och Åbo.
Pekka Lehtonen och Jenni Saario lämnar av sonen Elias 1,5 år.
— Det är nog viktigt med ett svenskspråkigt dagis, säger Lehtonen vars modersmål är svenska. Familjen bor i Nådendal och Nådendal erbjuder inte småbarnsfostran på svenska.
Båda föräldrarna jobbar i Åbo.
Foto: Monica Forssell
Lehtonen och Saario vill att Elias lär sig svenska ordentligt eftersom det enligt föräldrarna då är lättare att lära sig också andra språk. Också med tanke på framtiden, som jobb och utbildning är det viktigt att svenskan är stark, tycker föräldrarna.
Ugglan Ulla pratar svenska
Det händer att barnen sinsemellan talar finska på dagiset, men personalen talar bara svenska med barnen.
— Vi sjunger också mycket, säger t f ledande barnträdgårdslärare Minna Leskinen och räknar upp klassikerna som Mors lilla Olle, Vi går över daggstänkta berg och modernare visor om dinosaurier med artisten Pappa Kapsyl och Arne Alligators låtar.
Ugglan Ulla är pop på dagis. Foto: Monica Forssell
Leskinen passar på att presentera ugglan Ulla. Hon bor på dagis men får varje veckoslut åka med hem med något av barnen. I ett häfte får familjen sedan berätta vad Ulla gjort under veckoslutet när barnen återvänder till dagis får hela gruppen höra vad Ulla varit med om.
— Målet är att Ulla pratar svenska med familjen och det här är ett sätt att stärka svenskan hemma.
Svensk skola nästa?
Leskinen går efter frukostkärran och barnen får ta för sig av karelska piroger med äggsmör. I köket puttrar redan dagens lunch, en grönsakssoppa på potatis och broccoli. Närproducerat och ekologiskt värdesätts på Tallebo som hör till bolaget Apula som i sin tur hör till dagvårdskedjan Verkanappulat.
Barnen har själva fått måla på daghemsgården.
Dagisdörren öppnas och stängs. Det kramas och vinkas hejdå.
Ella Rönnqvist 1 år och 4 månader är ny på dagis medan storebror Max, 3 år, har vanan inne.
— Det är jätteviktigt att det finns ett svenskspråkigt dagis i Reso. Vi vill upprätthålla barnens tvåspråkighet, säger mamma Mira Heinonen som tycker att tvåspråkighet är en rikedom. Familjen bor i Masku och där finns inget svenskt daghem.
Själv talar hon hellre finska medan barnens pappa har svenska som modersmål.
Om Reso grundar en svensk skola är familjen Heinonen-Rönnqvist intresserad. Foto: Monica Forssell
Enligt Heinonen stärker det svenskspråkiga daghemmet helt klart barnens språkutveckling. Planen är att barnen, när det är dags, börjar i svensk skola i Åbo.
— För tillfället är ju det enda möjligheten, säger Heinonen. Jag har inte hört att det skulle finnas planer på en svensk lågstadieskola i Reso, men om något sådant planeras så är vi nog mycket intresserade.
Diskussioner kommunerna emellan förs
Vid Reso stad säger bildningschef Juha-Pekka Lehmus att frågan om en svensk skola i Reso är befogad.
— Vi överväger frågan och för diskussioner med grannkommunerna, säger Lehmus och tillägger att Reso vill förstärka den svenska servicen och locka svenskspråkiga invånare.
För att kunna grunda en egen svensk skola i Reso krävs ändå samarbete med grannkommunerna. Det egna befolkningsunderlaget räcker inte till.
Enligt Lehmus avancerar skolfrågan så att diskussioner med grannkommunerna förs under hösten. Efter det funderar Reso på frågan internt och sedan kan ett eventuellt beslut i skolfrågan fattas.
Antal svenskspråkiga invånare i Masku, Nådendal, Reso och Rusko. Grafik: Marcus Backlund
Korrigering 4.9 kl 13:07: I rubriken stod det tidigare att det är första gången som svenskspråkig förskola erbjuds i Reso. Det här stämmer inte. Folkhälsan drev ett svenskspråkigt daghem i Reso mellan åren 1997-2013 och det daghemmet erbjöd också förskoleundervisning. På den tiden var förskolan ändå inte obligatorisk för barn. I dag ska alla barn i Finland delta i förskoleundervisning eller motsvarande verksamhet under ett års tid innan läroplikten börjar. I artikeln står det nu att det är första gången på flera år som det ordnas förskola på svenska i Reso.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.