Rekordklart vatten i Skärgårdshavet
Det är oklart vad de klara vattnen beror på. Foto: Privat
Var blev ärtsoppan och högsommarens grumliga vatten? Den frågan har många i Åbolands skärgård förvånat ställt sig i år.
Hela sommaren har siktdjupet varit bättre än vanligt och de blågröna algerna har, om inte helt lyst med sin frånvaro, så haft en avsevärt mycket mera tillbakadragen roll i år än under tidigare år.
Jari Hänninen leder Skärgårdens forskningsinstitut på Själö.
Jari Hänninen, biträdande professor och chef för Skärgårdshavets forskningsinstitut vid Åbo universitet på Själö, är också förvånad.
– I år har vattnet varit mycket klart och det är intressant för vintern var mycket regnig och Miljöcentralen varnade för att det rann ut ovanligt mycket fosfor i havet. Man förutspådde mycket kraftig algblomning. Men så blev det inte.
Varför?
– Det är en bra fråga. Det finns ingen förklaring. Det borde nu vara tjockt av blågröna alger i Skärgårdshavet, men det är det inte.
Liten förekomst av alger i sommar. Bilden på båten förtöjd vid en klippa i ytterskärgården är tagen från luften. Bild: Privat
Nästan dubbelt bättre sikt
Utanför Själö har Skärgårdens forskningsinstitut två mätstationer med vilkas hjälp forskarna följer med vattenkvaliteten i Skärgårdshavet.
Den ena mätstationen installerades redan 1966 och vid den mäts långsiktiga förändringar i vattenkvaliteten. Tre gånger i månaden kontrolleras havets salthalt, temperatur, mängden plankton och näringsämnen.
Den nyare mätstationen installerades år 2006 och finns till för att forskarna ska kunna följa med de snabba förändringarna i havet. Foto: Monica Forssell
Vid den andra mätstationen kontrolleras vattenkvaliteten fyra gånger om dagen. Här är det förändringarna på kort sikt som intresserar: Vattnets temperatur, salthalt, grumlighet, klorofyll, syrehalt och blågröna alger.
– Normalt är siktdjupet utanför Själö den här tiden på året 2 – 3 meter. Nu är det dubbelt upp eller 4 – 5 meter, berättar Hänninen.
Tillsammans med sina studerande har han kontrollerat siktdjupet också på flera andra ställen i skärgården i år och konstaterar att det i ytterskärgården brukar vara 4,5 meter siktdjup och nu är över 6 meter. Det är en stor förändring mot det bättre.
Forskarna vet inte varför vattnet är så klart
Men vad den positiva förändringen beror på är alltså tillsvidare höljt i dunkel. Hänninen har dock en teori.
Vintern var förhållandevis varm och mycket regnig. Det bildades inget istäcke över Skärgårdshavet och redan i februari märkte forskarna att det pågick en mycket kraftig så kallad dold algblomning i Skärgårdshavet.
Normalt brukar den första, dolda algblomningen inträffa i april eller maj då det rinner ut mycket näringsämnen i havet och en andra blomning senare under sommaren.
– Jag tror att stora delar av den fria fosfor som fanns i havet utnyttjades redan i februari. Kanske det helt enkelt inte fanns tillräckligt med fosfor kvar för en algblomning mitt på sommaren, säger Hänninen.
När det senare i sommar klarnar hur kväve- och fosforhalterna i havet sett ut hittills i år kanske man också får en förklaring till den uteblivna algblomningen.
Blåstången har kommit tillbaka. Den ingjuter hopp. Foto: Monica Forssell
Att havet sakta men säkert håller på att repa sig tack vare de åtgärder som det skridits till för att minska på övergödningen i våra vatten, kan också spela en roll.
Hänninen nämnder det nya avloppsreningsverket i S:t Peterburg. Det har haft en gynnsam inverkan på hela Östersjön. Och lokalt har det nya avloppsreningsverket i Kakola minskat på mängden kväve och fosfor som rinner ut i Erstan.
Enligt Hänninen är det många som har hört av sig till Forskningsinstitutet i sommar och undrat över det klara vattnet.
Det har också kommit in rapporter om blåstång som det år för år finns mera av på stränderna. Blåstången är en indikator på rent vatten.
– För femton år sedan fanns det knappt någon blåstång alls på Själös stränder, nu är stränderna fulla, säger Hänninen. Det berättar att vi är på väg åt rätt håll!
Skärgårdens forskningsinstitut
Finns på Själö
Hör till Åbo universitet
Leds av biträdande professorn Jari Hänninen
Har 3 fastanställda, flera projektanställda och cirka 10 forskare
Besöks av uppemot hundra studerande varje år
Följer med Skärgårdshavets tillstånd, undersöker hur strömmingen i Erstan förökar sig och hur vattentemperaturen och salthalten inverkar på strömmingen. Forskar också i fästingar och skarvar.
På gång: Ett utrymme där det ska gå att utföra experiment med havsvattnet för att bland annat testa hur främmande arter anpassar sig till förändringar i havsvattnet
LÄS OCKSÅ: Det finns hopp för havet
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.