Rekord i honung hos Solveig Friberg på Kimitoön – allt fler i Åboland har biodling som hobby
Tiden för att skörda honung börjar vara över för i år. Hos biodlaren Solveig Friberg i Rosendal, Kimitoön, är det just nu aktuellt att ge bina sockerlösning som komplement till den honung hon tagit ifrån dem.
Då klarar de vinterperioden fram till april, då de första videknopparna förhoppningsvis slår ut.
Honungsskörden blir god i år. Man räknar normalt med att ett bisamhälle ger fyrtio kilo honung och det här är första året som Rosendalbina producerar till och med lite mer än så.
– Speciellt sensommarhonung kommer det mycket av i år, då det finns mycket ljung. Men den honungen är besvärlig att slunga, den sitter som knäck i ramarna, säger Friberg.
Hon visar på en stor hink med riktigt trögflytande mörk honung. Här har man fått ta hjälp av värmen i bastun för att göra slungandet aningen lättare. Många biodlare vill just därför avsluta säsongen innan ljunghonungen kommer.
Emilia ÖrnmarkDet startade med surr i trädgården
För Friberg föddes biodlingen ur hennes stora trädgårdsintresse. Hon fascinerades av surret bland blommorna och blev intresserad av vad som lockar pollinerare. Följden blev en bikurs och det första bisamhället, som snart blev två.
I dag har hon femton bisamhällen. I yrkesvärlden räknas hundra samhällen som en stor biodling.
– Det är spännande med biodling, man lär sig mera hela tiden. För mig är det nog den ekologiska sidan som är intressant – det här är nog ingen lönsam bisyssla! säger Friberg och syftar på all den utrustning som krävs.
– En del av sanningen är nog faktiskt att jag gillar surr i trädgården. Men många har ju bin för pollineringens skull, för att få större skördar till exempel från bärodlingar.
Solveig FribergViktigt med kunskap för effektiv produktion
Enligt Friberg står kunskap högt i kurs om man siktar på en effektiv och lönsam biodling, utöver att bina ska överleva.
– Det viktigaste är nog att lära sig om hur man förhindrar att bina svärmar och hur man förebygger sjukdomar.
Just nu är det tid att bekämpa kvalster hos bina.
– Det är mycket sjukdomar som rör sig just nu, säger Friberg, som är glad över den utökade bikunskap hon skaffat sig om till exempel just det här.
Emilia ÖrnmarkEn praktisk kurs i biodling arrangerades av Kimitoöns vuxeninstitut hemma hos Friberg under våren och sommaren, där hon själv lärde sig massor, även om hon också fungerade som assisterande lärare.
Tolv blivande biodlare deltog, också från Pargas och Åbo.
Nina BjörkmanAtt ha biodling som hobby verkar intressera allt flera i Åboland. Det bekräftar Titti Edfelt, kursens lärare, som för Pargas del känner till åtminstone två nya biodlare.
Antalet biodlingar med försäljning på Kimitoön är fem till tio och motsvarande antal gäller också för Pargas.
– Men så finns det också de som har honung bara för husbehov, säger Edfelt.
Emilia ÖrnmarkChristoffer vill göra mjöd av honung från egna bin
En av deltagarna på kursen var Christoffer Dahlström, som hade med sig tre andra familjemedlemmar. Bi-teamet har slagit sig ihop för att spara lite på de investeringar biodling kräver.
Dahlström skaffade sina två första samhällen under kursen efter en idé om att producera vikingamjöd med egen honung. Ett annat ord för det här är honungsvin, och det är alltså en alkoholhaltig dryck med en jäsningsprocess.
– Det här är ännu på idéstadiet, men visst skulle det vara roligt att göra mjöd av egen honung och sälja den vidare, säger Dahlström.
Starten för biodlingen har gått relativt bra för Dahlström, men han konstaterar att bina kan hitta på lite vad som helst – som till exempel att börja svärma och bilda ett samhälle till.
Årets skörd blev för honom 60 kilo honung – det ska nog räcka dels till mjöd, dels till att stilla den honungälskande familjens behov.
Större utbud skapar mer efterfrågan
Solveig Friberg gläder sig över det rådande intresset för biodling och menar att efterfrågan ökar i kapp med att fler erbjuder honung och lyfter fram användningsmöjligheterna.
Att söta te med honung torde vara bekant för alla, men användningsområdena är mycket fler än så.
– Honung fungerar också som smakförstärkare i matlagning, både på sött och till exempel på biffen.
Arkiv/Emilia ÖrnmarkSolveig tipsar om att ringla honung på färska bär och naturell yoghurt och att använda till ugnsrostade grönsaker samt på stekt eller rökt fisk.
Vidare är det känt att honung har vissa hälsoeffekter: den sägs kunna lindra flunsa och så har den en läkande och bakteriedödande effekt på sår.
I samband med firandet av Närmatsdagen vill Solveig gärna slå ett slag för närhonung. Hon hoppas att konsumenterna hittar de lokala försäljarna, eller åtminstone köper den inhemska honungen i affären.
Närproducerad honung på Kimitoön kan man hitta via de större direktförsäljningsställena och genom Reko, samt på Dalsbruks torg under Närmatsdagen i dag, den 10 september.
Emilia Örnmark
Nina Björkman
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.