Förflytta dig till innehållet

Regeringens nya vaccinmatematik bådar illa för flockimmuniteten – forskare: Dags att ifrågasätta den tanken

Shutterstock/SPT
Vaccin minskar risken för enskilda individer att insjukna i covid-19, men det är inte sagt att vaccinerna räcker för att uppnå flockimmunitet, så kallad passiv immunitet, på samhällsnivå.

I regeringens proposition som gäller en förlängning av möjligheten att stänga bland annat restauranger och gym förekommer en ny slags vaccinmatematik som hittills inte förekommit i diskussionen kring coronaepidemin.

Den nya vaccinmatematiken innebär att eventuella förhoppningar om att nå flockimmunitet, eller så kallad passiv immunitet, kan glömmas. Åtminstone på kort sikt.

”Om vaccinets skyddseffekt varierar mellan 80 och 95 procent och vaccinationstäckningen ligger mellan 70 och 95 procent, varierar den effektiva vaccinationstäckningen, det vill säga andelen skyddade personer, mellan 56 och 90 procent”, skriver regeringen i propositionen.

”Det är alltså inte klart om en tillräcklig andel skyddade personer kan uppnås jämfört med den ovannämnda andel på 70–85 procent som behövs för att kontrollera en epidemi i en situation med normala kontakter.”

I korthet innebär regeringens nya matematik att den pågående vaccinationsrundan inte räcker för att kontrollera coronaepidemin, även om största delen av finländarna skulle vaccinera sig.

Det är dåliga nyheter för alla dem som hoppas att vaccineringen ska skapa förutsättningar för att återvända till en normal vardag.

Flockimmunitet:

Vaccin skyddar individen, men även de som kommer i kontakt med individen. Den som inte insjuknar sprider inte heller sjukdomen vidare.

På samhällsnivå leder omfattande vaccinering till flockimmunitet. När tillräckligt många individer blivit vaccinerade blir det svårare för sjukdomen att sprida sig.

Flockimmunitet är alltså ett indirekt skydd mot en smittsam sjukdom. Då vaccinationstäckningen är tillräckligt hög skyddas även icke-vaccinerade personer, så kallade friåkare.

Vaccinationstäckningsgraden som krävs för flockimmunitet varierar. För covid-19 krävs 60–75 procent medan till exempel mässling kräver 92–95 procent.

Regeringen utgår i sina uträkningar från en vaccinationstäckningsgrad på 70–85 procent för att stoppa covid-19.

I och med att vaccineffekten inte är 100 procent är den verkliga vaccinationstäckningen lägre än vaccinationstäckningsgraden i befolkningen.

Det innebär att den pågående vaccinationsrundan sannolikt inte räcker för att uppnå flockimmunitet i Finland – eller globalt.

Därför kommer det högst sannolikt att krävas upprepade vaccinationsrundor med nya vaccin, men det återstår att se.

Oberoende av vad som sker i framtiden kommer den pågående vaccinationsrundan att radikalt minska risken att insjukna i allvarlig covid-19 bland de som vaccinerar sig.

Därmed är regeringens nya vaccinmatematik inte en orsak att låta bli att vaccinera sig.

Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Wikipedia.

Korrekta uträkningar

Forskaren Tuomas Aivelo vid Helsingfors universitet säger att han hittills inte råkat på dylik vaccinmatematik i regeringens propositioner. Aivelo har upprepade gånger anlitats som expert i coronafrågor av regeringen.

— Det har diskuterats, men jag har inte råkat på det i Institutet för hälsa och välfärds promemorior eller regeringens propositioner, säger Aivelo.

Enligt honom är matematiken ändå korrekt. Det är klart att vaccinet på individnivå minskar risken att insjukna i allvarlig covid-19, vilket har följder på samhällelig nivå, men det är inte sagt att det minskar spridningen på samhällelig nivå.

— Jag tycker att det ser rätt ut, men jag förstår att det kan verka förvirrande om man inte råkat på det förut. Kanske kunde den här aspekten ha diskuterats tidigare?

Porträtt av vit man som står framför blommande buske.
Forskaren Tuomas Aivelo säger att det är sannolikt att vi får leva med coronaviruset en lång tid framöver, men att riskerna med viruset kommer att minska i takt med att vi lär oss att leva med det. Arkivbild.

Enligt Aivelo har forskare och experter under sista tiden uttryckt allt mer skeptiska tankar om huruvida flockimmunitet är möjligt, speciellt på global nivå.

— Viruset muterar och nya varianter dyker upp konstant. I något skede kommer någon av varianterna att kringgå det skydd som vaccinerna erbjuder, men frågan är när det sker. Då det gäller andra virus är det ofta fråga om 1–3 år.

Aivelo anser det sannolikt att vi kommer att få leva med coronaviruset under en lång tid framöver, men att viruset med åren blir mindre farligt tack vare nya vaccin, upprepade vaccinationer och långsamt ökande naturlig immunitet bland befolkningen.

Dags att tänka om

Överläkare Hanna Nohynek vid Institutet för hälsa och välfärd bekräftar att matematiken är korrekt. Enligt henne går den vetenskapliga diskussionen kring flockimmunitet allt mer mot att man kan glömma tankarna om det.

— Vi är nästan 8 miljarder människor här på jorden och vi kommer inte att kunna vaccinera alla, åtminstone på kort sikt. Kanske borde vi i stället börja fundera på hur vi ska leva med viruset i framtiden, säger Nohynek.

Om den vetenskapliga konsensusen kring coronaepidemin allt mer går mot att hantera den i stället för att kväva den, uppstår frågor som gäller bland annat samhällets risktolerans. Det vill säga, hur mycket corona kan samhället tolerera utan att det uppstår alltför stora problem.

— EU:s mål är att 70 procent av befolkningen ska vara vaccinerad senast i augusti. Det är ett viktigt mål, men det får inte vara det enda målet.

en leende kvinnaTHL/Mara Leppä
Överläkare Hanna Nohynek vid Institutet för hälsa och välfärd säger att det vetenskapliga samfundet mer eller mindre håller på att överge tanken om att uppnå flockimmunitet mot coronaviruset. Arkivbild.

Nohynek hoppas på en saklig och evidensbaserad diskussion om hur epidemin ska hanteras härefter. Under sommaren torde infektionstalen sjunka på grund av säsongsvariationen, men vad som sker på hösten kan ingen svara på.

— Det viktiga vore att förstå realiteterna och göra en heltäckande makroekonomisk analys. I sista hand handlar det om samhällets risktolerans, vi kan inte utgå från att vi stänger allt för all evighet.

Henri Forss/SPT

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter