SPT 09.04.2021 17:02

Regeringen har offentliggjort ett utkast för avvecklandet av coronarestriktionerna, den så kallade exitstrategin – och nu ska också medborgarnas röster höras. Vem som helst kan svara på en enkät kopplad till strategin på webbplatsen dinasikt.fi under en veckas tid.

Det är bra för demokratin att låta medborgarnas röster höras, säger Marina Lindell, projektforskare vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.

— Det verkar finnas en trend inom demokratiskt beslutsfattande att låta dem som berörs av olika beslut vara med och fatta dem.

Många vill påverka

Hos medborgarna finns ett ökat intresse för att vara med och påverka – man vill inte vänta fyra år tills nästa val utan vara med i processen. För att medborgare ska kunna vara med och påverka beslut vore det bra om de gavs möjlighet att sätta sig in i frågan, till exempel genom att få tillgång till samma bakgrundsmaterial som regeringen, säger Lindell.

— Medborgarna måste få möjlighet att överväga frågorna på samma sätt som beslutsfattarna, annars blir det lätt en massa tyckande.

För det här krävs tid och engagemang att sätta sig in i frågorna. Många har inte den tiden, vilket är en orsak till att vi har en representativ demokrati, anser Lindell.

I dagsläget blir många frågor polariserade och de starkaste åsikterna hörs mest, säger Lindell.

— Det finns ett stort engagemang på det lokala planet, men det finns också mycket känslor. Man försöker inte alltid förstå motparten.

Bland befolkningen finns en stor beredskap att Iyssna in och debattera, men för att vanliga medborgare ska kunna platsa i beslutsfattandet måste de få bli del av en process, som till exempel ett medborgarråd. Det går inte att bara läsa in sig via internet och tro att man är expert.

— Beredskapen finns, men inte alltid de rätta verktygen, säger Lindell.

Saknar tyngd

Regeringen har i många frågor tytt sig till experters utlåtanden och exitstrategin är inget undantag. Lindell tror att det kan ha en snarast symbolisk funktion att låta medborgarna säga vad de tycker, eftersom experternas röster ändå väger tyngst.

Missnöjet med politiken har ökat, och det är bra om medborgarna känner sig delaktiga och upplever att de kan påverka besluten som berör dem själva, säger hon – det är trots allt medbogarna som ska leva i enlighet med de beslut som fattas.

— Det är ett hedervärt initiativ, men det saknar tyngd.

Om man verkligen vill involvera medborgarna i komplexa frågor förespråkar Lindell en liknande modell som i Belgien eller i Irland, där medborgarparlament inrättats för att låta vanliga människor vara med och fatta politiska beslut. Men det är en mer långsiktig process och inget som fungerar när man snabbt vill låta medborgarna komma till tals, poängterar Lindell.

Att man vill göra medborgarna mer delaktiga i beslutsfattandet har gett beslutsfattandet såväl djup som bredd, säger hon.

— Medborgarna har ett enormt kunnande om lokala förhållanden och människor i olika grupper: unga, arbetslösa eller singelmammor. De har också ett öppet sinne och ser inte saker ur det snäva politikerperspektivet.

Elsa Kemppainen/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln