Regeringen tänker sno polisens pengar
Polisen i sydvästra Finland tar emot en brottsanmälan var tionde minut och dagligen rycker en polispatrull ut i medeltal 331 gånger eller var femte minut. Samhället behöver polisens insats, men polisens pengar är i fara.
Polisinrättningen i Sydvästra Finland drabbas hårt av de nedskärningar som är aktuella i höstens budgetförhandlingar, säger biträdande polischef Maria Hoikkala till ÅU. Nationellt ser underskottet ut att bli cirka 35 miljoner euro vilket betyder ett bortfall på 45 poliser i regionen.
Polisen har en viktig funktion i samhället. Redan det faktum att allmänheten är medveten om att polisen finns, om den behövs, har en betydande förebyggande effekt. Utöver den förebyggande funktionen skapar polisens synliga närvaro även en behövlig trygghetskänsla bland befolkningen.
Den nuvarande regeringen har hittills agerat som om staten skulle ha obegränsat med pengar. På bara några år har regeringen markant ökat statens utgifter och samtidigt fått statsskulden att skjuta i höjden. För tillfället är Finlands statsskuld nästan 130 miljarder euro. Då den nuvarande regeringen utnämndes i december 2019 var statsskulden cirka 100 miljarder euro.
Regeringen kommer med stor sannolikhet att fortsätta på den valda linjen. Kommande generationer kommer att få betala tiotals miljarder som en följd av denna regerings politik. Den kommande social- och hälsovårdsreformen kommer ytterligare att kosta många miljarder. Regeringen verkar inte ens vara intresserad av prislappen.
Nu har då någon någonstans vaknat, staten ska minska sina utgifter. Vad gör man i budgetförhandlingarna? Beredningsapparaten kommer på idén att nästa år minska anslagen till polisen med 35 miljoner euro.
När man ser på regeringens penninganvändning och nästan totala nonchalans att försöka balansera statens ekonomi, är förslaget att minska polisens resurser obegripligt.
Nedskärningar i statsbudgeten handlar om partiernas prioriteringar och politiska beslut. Om budgetförhandlingarna resulterar i att polisens anslag minskas, har vi en ansvarslös regering. Att skära i polisens anslag gagnar endast gangstrar och andra oärliga personer.
Polisens närvaro i lokalsamhället och reaktionsförmåga måste hållas på minst nuvarande nivå. Ingenting tyder på att polisens uppdrag eller uppgifter kommer att minska i framtiden. Tvärtom kan en ökande tudelning i samhället skapa mera oro och kräva större insatser av polisen.
Redan i dagens läge avslutas förundersökningen av många smärre brott på grund av resursbrist hos polisen. Vill regeringen ytterligare stärka signalen att det är fritt fram att begå brott, då polisen inte har möjlighet att ingripa eller utreda?
I Åbo syns polisen i gatubilden och polisens vardag är fylld av arbete. En polispatrull rycker ut var femte minut. Vad som händer om det finns färre poliser torde inte vara oklart för någon, utom då kanske för regeringen.
Stora delar av Åboland saknar redan i dag polisens närvaro. Bypolisverksamheten på Kimitoön och pilotprojektet med skärgårdspoliser i Pargas är en viktig trygghetsfaktor för lokalbefolkningen. I akuta fall är situationen ganska tröstlös, om en polispatrull ska ta sig från Åbo till Kimitoön eller Korpo.
Trots hoten om nedskärningar och mindre personal, säger biträdande polischef Hoikkala till ÅU att hon hoppas bypoliserna på Kimitoön och pilotprojektet med skärgårdspoliser i Pargas ska kunna fortsätta. Att ta bort den lilla, men viktiga närvaron polisen har i skärgården vore fatalt.
Staten har redan tidigare tömt skärgården på arbetsplatser. Nu är det dags för regeringen att visa annat än god vilja. Regeringen får inte sno polisens pengar och skärgården behöver sina poliser.
Regeringen har bara ett alternativ. Regeringen måste garantera en tillräcklig finansiering av polisens verksamhet, i minst nuvarande omfattning.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.