Rederier reder ut brister i häkten ombord på fartyg – ”Det kan handla om att rädda liv”
Rederierna i Finland har startat ett projekt för att säkerställa att personer som frihetsberövas ombord på ett passagerarfartyg får en saklig behandling och att deras säkerhet tryggas.
Orsaken är justitieombudsman (JO) Petri Jääskeläinens granskning av häktena och ordningsmannaverksamheten ombord på Baltic Princess.
Granskningen som gjordes i november i fjol avslöjade flera brister. Bland annat fanns det ingen vattenpost i något av fartygets sex häkten och det saknades också larmknappar som de frihetsberövade kunde använda för att kalla på hjälp.
Enligt besättningen övervakas cellerna en gång i timmen och då erbjuds de intagna också vatten.
Justitieombudsmannens byråUnder fjolårets första tio månader hade 140 personer frihetsberövats ombord på Baltic Princess. Justitieombudsman Jääskeläinen misstänker inte att någon skulle ha omhändertagits utan orsak.
Att en passagerare omhändertas och placeras i häktet brukar vara den sista utvägen, säger Carolus Ramsay som är ledande sjöfartssakkunnig på Rederierna i Finland.
– Det kan handla om att rädda liv och vissa fall kan vara riktigt kritiska. Till exempel om en person uppvisar självskadebeteende och det finns risk att hen hoppar överbord måste hen tas om hand. Det kan också hända att någon tar fram en kniv och hotar andra passagare, då måste vakterna ingripa.
– Men man gör alltid en riskbedömning och försöker göra det bästa av situationen så att alla passagerare kommer levande i land.
Vid justitieombudsmannens granskning kom det fram två fall där kvinnor som uppvisat ett självdestruktivt beteende kläddes av alla kläder.
JO kritiserar förfarandet och konstaterar att behandling som respekterar mänsklig värdighet innefattar rätten att bära lämpliga kläder. Utredningen av fallen fortsätter under ledning av JO.
Olika praxis hos olika polismyndigheter
Rederierna i Finland ska senare i vår träffa representanter för Polisen för att komma överens om hur samarbetet med myndigheterna och rederierna kunde förbättras.
Det finns till exempel oklarheter i tolkningen av ”förordningen om säkerhetsvisitation och hållande i förvar som utförs av ordningsvakt”.
Enligt den måste Polisen godkänna häktena innan de tas i bruk. Samma förordning säger att ordningsvakten omedelbart efter att fartyget har anlöpt en hamn meddelar Polisen att en person har frihetsberövats.
Enligt Baltic Princess befälhavare har man gjort det endast om Polisen har frågat efter sådana dokument.
På de här punkterna verkar det som om praxisen skiljer sig hos polisinrättningarna i sydvästra Finland, på Åland och i Stockholm, skriver justitieombudsmannen i sin rapport.
Granskningen gällde enbart Tallink Silja, men situationen är förmodligen den samma på andra rederier, säger Carolus Ramsay.
– Det här är en sak som vi ska diskutera med polisen så att praxisen är den samma oberoende av om fartyget anlöper Åbo, Mariehamn, Helsingfors, Vasa eller någon annan hamn.
JO fortsätter granska hur myndigheterna och Tallink Silja sköter sig
Han betonar att det inte är frågan om några stora problem och att det snarast handlar om finslipa detaljerna kring vissa frågor.
I allmänhet fungerar allting klanderfritt och det är ytterst sällan det hörs några klagomål, säger han. Ramsay hoppas att rederierna delar med sig av sina erfarenheter och berättar för varandra vad man tycker fungerar bra och vilka förbättringar som kan behövas.
– Det finns vissa småjusteringar att göra i både rederiernas och Polisens verksamheter. Också ombord på fartygen kan det finnas saker som kunde förbättras. Men det betyder inte att saker och ting inte fungerar som de ska eller att folk behandlas osakligt.
Justitieombudsman Petri Jääskeläinen har bett Tallink Silja att senast den 15 december meddela vad rederiet tänker göra för att rätta till de brister som påtalas i granskningen.
Dessutom har han beslutat att undersöka hur polisen övervakar den här verksamheten och utvecklingen av lagstiftningen på eget initiativ.
Han har begärt utlåtanden av Inrikesministeriet, Arbets- och näringsministeriet, Kommunikationsministeriet och Ålands landskapsregering.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.