Rävsundsbron är trött – ”Bron böjer sig som en pappersklämma”
Efter en aningen utmanande klättring stiger ÅU:s reporter in i den ökända Rävsundsbron på Skärgårdsvägen mellan S:t Karins och Pargas.
Där ska experter visa vad som ligger bakom den brådskande tidtabellen för den nya bron och de strikta begränsningarna för fordon som kör över den gamla hängbron.
Vad som är problemet blir uppenbart utan ord. Efter en kort stund inne i bron börjar hela strukturen skaka våldsamt och ett högt ljud av skramlande metall hörs.
Det är en närmare 76 ton tung lastbil som kör ovanför oss.
De tunga fordonen gör bron trött
Broingenjören Ari Salo vid NTM-centralen i Egentliga Finland sammanfattar Rävsundsbrons tillstånd med det uttryck som de senaste åren blivit den huvudsakliga beskrivningen av bron.
– Bron är i dåligt skick.
Det är inte fråga om ett eller två stora problem som gör att bron är i ett så kritiskt tillstånd, utan en mångfald av skador som är dyra att reparera.
Jari Nikki, expert på broar vid Trafikledsverket, jämför stålbron med en pappersklämma.
– Varje gång ett tungt fordon kör över bron böjs den lite. Efter ett upprepat antal belastningar kommer metallen att bli trött och brytas, som en klämma, beskriver Nikki.
Dagligen passerar 500–1 000 tunga fordon och dessutom en hel del personbilar och bussar över bron.
– Det hinner bli ganska många fordon under årtiondenas lopp, konstaterar Ari Salo.
Maja MeurmanRävsundsbron färdigställdes år 1963, under en tid då lasterna som transporterades över den var betydligt lättare. Bron är helt enkelt inte byggd för det den på 2000-talet används för.
Hängbron är den enda fasta vägförbindelsen till Pargas, där många viktiga finländska industrier är baserade. Bland annat transporteras en stor del av Finlands cement över bron.
Den nya bron, som ska bli klar år 2025, byggs på ett modernare sätt som en snedkabelbro och den ska kunna utstå betydligt tyngre laster. Den ska ha en livslängd på hundra år.
Måste konstant övervakas
Rävsundsbron har inget bäst före-datum eller någon sista förbrukningsdag. Därför har bron sedan dess förvärrade skador upptäcktes kontrollerats med allt tätare mellanrum.
– De kritiska skadorna har reparerats allteftersom, och brons skick övervakas hela tiden med olika mätverktyg, säger Salo.
Man följer bland annat kontinuerligt med stålkonstruktionens spänningstillstånd samt pylonens lutning.
I våras sänktes hastighetsbegränsningen på bron från 50 kilometer i timmen till 30. Det har enligt broingenjören varit effektivt, och inga nya skador har uppkommit under sommaren.
Ju högre hastighet och ju tyngre massa fordonen har, desto mer belastas bron. Jari Nikki berättar att bron böjs mellan tio och trettio centimeter då ett tungt fordon kör på den.
Maja MeurmanStålstrukturen rostar
Väder är också en skadegörare. Särskilt de yttre bjälkarna har rostat, trots att de i början av 2000-talet underhölls och rosten städades bort.
Det är särskilt nitfogarna som har rostat.
– Stålstrukturen är byggd så att vatten och smuts samlas i den och fräter konstruktionen. Det är särskilt kloriden i saltvattnet som orsakar korrosion, säger Salo.
På undersidan av brons lock, kan man se att vatten runnit igenom betongen. Det innebär enligt Nikki att stålet som finns inne i betongen rostar.
Också hängstagen som man ser på brons ovansida påverkas av korrosionen. Ett av de värst drabbade hängstagen byttes ut för ett par år sedan.
– Då hängstaget undersöktes märkte vi att dess styrka hade försvagats. Utgående från undersökningen kunde vi konstatera att de andra är i tillräckligt bra skick för att inte behöva bytas ut, men vi följer med dem och dess trådars skick.
Maja Meurman
Maja MeurmanMan har därtill upptäckt att fyra eller fem av de svetsade fogarna har bristningar. Ett par hade rivits så pass mycket att de svetsades fast på nytt.
Också expansionsfogarna i brons ändor är i behov av reparation, berättar Salo.
– Bron expanderar under sommaren och krymper under vintern. Gummit som finns i ändorna av bron har börjat lossna, vilket gör att vatten rinner igenom det.
Maja MeurmanSom det ser ut nu förvärras inte skadorna i en särskilt snabb takt, antagligen tack vare hastighetsbegränsningen. De kontroller och reparationer som görs kommer att hålla ihop bron tills den nya är klar.
I slutet av år 2026 kommer Rävsundsbron, med dess så väl positiva som negativa associationer, att vara ett minne blott.
Arkiv/Maja Meurman
Hur är det möjligt att en bro byggd för 60 år sedan redan är slut? Om man jämför med t.ex. Mackinac bron i norra USA som byggdes 1957 och är totalt 8 km lång med en fri höjd under bron på 47 meter, samt har en trafik som vida överstiger Rävsundsbron, frågar man sig om brobyggarna borde åka över till USA för att lära sig. Visserligen ligger Rävsundsbron över bräckvatten och Mackinac över sött vatten, men ändå? Klimatet är ungefär detsamma, förutom att bron i USA är betydligt mer utsatt för vind.
Tack, det var en mycket saklig och bra information. Det här borde vi ha fått tidigare. Tack ännu en gång!