Rauli Paananen ska se till att Finland har världens bästa cybersäkerhet även i framtiden
Sakernas internet, kvantdatorer och beredskapsplaner är några av utmaningarna som Finlands nya cybersäkerhetsdirektör Rauli Paananen måste ta ställning till. Foto: Henri Forss/SPT
Den första april fick Finland en statlig cybersäkerhetsdirektör. Han heter Rauli Paananen och har tidigare jobbat som avdelningschef för Cybersäkerhetscentret på Transport- och kommunikationsverket (Traficom). Den statliga cybersäkerhetsdirektörens tjänst finns på Kommunikationsministeriet och är bredare. Paananens jobb är att verkställa Finlands cybersäkerhetsstrategi som statsrådet godkände 2019.
– I praktiken handlar det om att utveckla, planera och förbereda. Målet är att skapa ett långsiktigt utvecklingsprogram tillsammans med myndigheter, företag, föreningar och medborgare, säger Paananen.
Två frågor som kommer att ingå i programmet är utbildning och exportfrämjande. Enligt Paananen upplever man inom den offentliga sektorn att det finns ett behov av flera cybersäkerhetsexperter och cybersäkerhetskurser.
– Finland är bra på cybersäkerhet i globala jämförelser, men för att vi ska fortsätta vara bra behövs det utbildat folk på alla nivåer, även på chefs- och mellanchefsnivå.
Exportfrämjandet handlar om att skapa möjligheter för den finländska cybersäkerhetsindustrin att växa utomlands. Tack vare företag som F-Secure, Nixu, Silverskin och många flera har Finland ett växande cybersäkerhetsekosystem som kan bidra till att öka den globala cybersäkerheten om de lyckas etablera sig utomlands i högre grad.
Sakernas internet hotar
Statens cybersäkerhetsdirektör är en ny tjänst med ett övergripande ansvar. Förutom cybersäkerhetsdirektören finns det flera andra myndighetsaktörer som jobbar med cybersäkerhetsfrågor, bland annat Paananens tidigare arbetsgivare Cybersäkerhetscentret, Centralkriminalpolisens Cybercentral och Försvarsmakten.
– De jobbar med operativa frågor, det här handlar om att koordinera. Men vi kommer att lyssna noga på vad de har att säga, säger Paananen.
De mest akuta cybersäkerhetshoten ur individens perspektiv är nätbedrägerier, virus och trojanska hästar. Ett växande hot är sakernas internet, det vill säga trenden att alla våra hushållsapparater är kopplade till internet.
– Vi kommer globalt att ha tiotals miljarder apparater som är kopplade till internet. De byggs för att vara så användarvänliga som möjligt, vilket innebär att de ofta saknar datasäkerhet.
Problemet är det här: Om du har ett kylskåp eller en lampa som är kopplad till det interna nätverket hemma hos dig eller på ditt företag, kan den utnyttjas av hackare för att bryta sig in i nätverket – om den saknar adekvat datasäkerhet.
Kvantdatorer kommer att bli nästa utmaning. Om de fortsätter att utvecklas som hittills kommer de att krossa alla existerande krypteringstekniker.
– Kvantdatorer skiljer sig från traditionella datorer genom att de kan utföra flera beräkningar samtidigt. Traditionella datorer utför sina beräkningar i tur och ordning. Det innebär att kvantdatorer, när de blir tillgängliga, kommer att vara mycket effektivare än de datorer som vi använder i dag, speciellt på att lösa komplicerade ekvationer.
Kritisk infrastruktur
Något som kommer upp i Finlands cybersäkerhetsstrategi är tryggandet av Finlands samhällskritiska funktioner. Här syftas på sådan infrastruktur som har cyberkoppling, till exempel telekommunikation och eldistribution. Vad händer om dessa slås ut i en massiv hackerattack eller annan totalt oväntad kris?
– Eldistributionen är bra skyddad och teleoperatörerna har beredskapsansvar. Försörjningsberedskapscentralen, Energimyndigheten och Traficom har jobbat i åratal för att garantera att allt fungerar under speciella förhållanden, säger Paananen.
Ett färskt exempel på speciella förhållanden är de omfattande el- och teleavbrotten som plågade Kajanaland vårvintern 2018. Orsaken var den tunga snön som rev ner elkablar. Hade det inte funnits klara planer för hur man skulle agera hade avbrotten kunnat pågå betydligt längre än fallet var.
– Myndigheterna, elbolagen och teleoperatörerna hade kartlagt de kritiska punkterna i förväg och övat hur man ska agera om de slås ut. Tack vare det kunde problemet lösas snabbt.
Både elbolagen och teleoperatörerna har så kallat beredskapsansvar, vilket innebär att de ska se till att de har de reservdelar och den personal som krävs för att deras service ska fungera i alla lägen.
Statens cybersäkerhetsdirektör
Rauli Paananen är statens nya cybersäkerhetsdirektör.
Paananen har tidigare jobbat med cybersäkerhetsfrågor som avdelningschef på Cybersäkerhetscentret.
Statens cybersäkerhetsdirektör ansvarar för att verkställa Finlands cybersäkerhetsstrategi som godkändes 2019.
Henri Forss/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.