Rättegången kring våldsdådet på Viking Sally fortsatte – den åtalade och vittnen hördes
Den andra dagen av rättegången kring våldsdådet på passagerarfartyget Viking Sally år 1987 avbröts plötsligt fyratiden på tisdagseftermiddagen när den åtalade bad om att få ta en paus för en privat diskussion med sina försvarsadvokater. Pausen räckte ungefär fem minuter.
När den åtalade, en dansk man född 1969, och försvaret återvände till rättssalen sade försvarsadvokat Martina Kronström att de diskuterat sekretess och vad den åtalade är beredd att säga om sitt privatliv under rättegångens offentliga delar.
Vissa delar av rättegången i Egentliga Finlands tingsrätt sker bakom stängda dörrar eftersom rätten behandlar känslig information om den åtalade och målsägande.
Arkiv/Mikael PiippoDen danska mannen åtalas för mord och mordförsök. Det västtyska paret Klaus Schelkle och Bettina Taxis utsattes för våld när de låg i sina sovsäckar på Viking Sallys helikopterdäck natten till den 28 juli 1987. Schelkle dog av sina skador. Bettina Taxis skadades allvarligt men överlevde.
Åklagaren hävdar att våldsdådet utfördes med en så kallad slagghammare som är ett verktyg som kan användas i samband med svetsning. Inget mordvapen har hittats.
”Det var många dörrar på färjan”
På tisdagen hörde tingsrätten den åtalade mannen och tre svenska vittnen. De alla befann sig ombord på Viking Sally vid tidpunkten för våldsdådet.
Den åtalade berättade kort om sin bakgrund innan han hördes om händelserna på fartyget. Han sade bland annat att han växte upp i en mormonsk familj och bodde i både Danmark och Sverige i sin barndom.
Den 28 juli 1987 var han på väg till ett mormonskt scoutläger i Sagu i Finland. Mannen sade att han och hans scoutkompisar inte hade några hytter att sova i på Viking Sally. Fartyget var på väg från Stockholm till Åbo och enligt mannen fördrev han och andra scouter tiden med att utforska fartyget.
– Jag skulle säga att vi undersökte ungefär hela båten, vi gick runt och tittade på allting. Jag var också ensam, och pratade bland annat med några finnar i diskot. Jag kunde inte sova.
Mannen sade att han bland annat hittade en svetsmaskin bakom en dörr på fartyget, men kunde inte precisera var exakt dörren fanns.
– Det var många dörrar på färjan.
I något skede under natten gick mannen ut på däck. Han sade att han letade efter ett undangömt ställe där han kunde röka utan att någon såg honom.
– Som mormon fick man inte röka eller dricka alkohol. Man fick inte svära utan måste uppföra sig bra hela tiden.
Enligt mannen hann han inte röka hela cigaretten innan han hörde ljud. Då kastade han bort cigaretten, sade han i rätten.
Oklart händelseförlopp på däck
Vad exakt som hände ombord på Viking Sally natten till den 28 juli 1987 förblev oklart i rätten på tisdagen. Både den åtalade och de tre svenska vittnena bjöd på fragmentariska berättelser som till vissa delar var motstridiga med varandra.
När den åtalade hördes skapade dessutom otydligheter i tolkningen mellan svenska och danska en del problem för förståelsen av frågor och svar. Ärendets handläggningsspråk i tingsrätten är svenska.
Svenskarna som hördes i rätten var också scouter som i juli 1987 var på väg till lägret i Finland, men enligt egen utsaga kände de inte den åtalade. De är yngre än den åtalade mannen. Två av vittnena var ute på fartygets däck när offren hittades.
Mikael Piippo/SPTDen åtalades och vittnenas berättelser om vem det var som hittade det tyska paret på helikopterdäcket lämnade utrymme för tolkning. Den åtalade sade att han och tre svenska scoutpojkar hittade offren och att en eller flera av svenskarna sedan gick efter hjälp.
De två svenskar som varit ute på däck var i sin tur av åsikten att den åtalade inte var i deras sällskap när de hittade det tyska paret men att han sedan dök upp på platsen och hjälpte offren.
– Jag vet att han var där och att han var en av dem som hjälpte till men jag vet inte hur han kom dit. Jag vet att han inte var där när jag gick efter hjälp och att han inte var en av dem jag hämtade för att hjälpa, sade ett av vittnena.
Det förblev också oklart vem som bar ner den skadade tyska kvinnan från helikopterdäcket. Den åtalade danska mannen sade att hans minnesbild är att det var han som bar kvinnan, och det stöds av en vittnesberättelse från 1987. På tisdagen sade i sin tur ett av de svenska vittnena att han och en läkare bar kvinnan åtminstone en bit på vägen.
Försvaret hänvisade till rättspsykolog
Varken den åtalade eller vittnena kunde ge någon sammanhängande redogörelse av nattens händelser i detalj och alla konstaterade att det är svårt att komma ihåg så gamla skeenden. Den åtalade sade att han minns bitar av sjöresan från Stockholm till Åbo men inte allt.
Innan rätten hörde den åtalade mannen och vittnena presenterade försvaret ett utlåtande av Julia Korkman, docent och forskare i rättspsykologi. I utlåtandet skriver Korkman bland annat att minnet kan ändras med tiden och att till exempel ny information och den egna sinnesstämningen kan inverka på minnesbilder.
– Ursprungliga förhörsberättelser bör ges mer vikt än sådana som tillkommit senare. Utgångspunkten är att de första berättelserna är mer pålitliga än sådana som tillkommit tiotals år senare, skriver Korkman.
Advokat Timo Engels som företräder fyra målsägande i rätten påpekade att Korkman inte verkar beakta vittnens ålder i sin bedömning av förhörsberättelsers trovärdighet.
Rättegången kring händelserna på Viking Sally fortsätter med hörandet av fler vittnen på onsdag.
Mikael Piippo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.