Rätt kan bli fel – vårdreformen får inte slå in på sidospår
Ta timeout i vårdreformen utropar en rubrik. Det är ingen mindre än vice ordförande i social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen som citeras.
Riksdagsledamoten Mia Laiho, Saml, vill alltså ta timeout i vårdreformen.
Hon hänvisar till att tidtabellen är för snäv och till att coronapandemin kräver så mycket resurser. Det här samtidigt som den administrativa vårdpersonalen uppslukas av arbetet med vårdreformen.
Hon har rätt och ändå blir det fel.
Det är sant att tidtabellen är skrämmande snäv. Det trots att man kan påstå att vårdreformen har påtalats i decennier.
Men i den nuvarande formen har den endast planerats under den här regeringsperioden och det är en kort tid för en historiskt stor omvandling av de sektorer som vårt välfärdssamhälle starkt vilar på.
Det är också sant att coronaarbetet tar väldigt mycket resurser. Den administrativa vårdpersonalens arbetsdagar fylls av coronarelaterade frågor, inte minst bemanningsfrågor, arbetstidsjusteringar och olika slags tvärvändningar.
Överläkare både i Vasa och Helsingfors gav uttryck för det i morgonnyheterna i radion i går. Ändrade testningsdirektiv ges med så kort varsel att sjukvården har svårt hinna med.
Arkiv/Mikael HeinrichsÄndå blir Laihos slutsats fel – att ta timeout i reformen just nu skulle vara en katastrof.
Välfärdsområdesvalet står inför dörren. Just i dag går nomineringstiden av kandidater ut och val ska hållas om en dryg månad.
Årsskiftet är en sällsynt dålig tid för att föra valkampanj men planeringen av vårdreformen ropar nu efter beslutsfattare. De ska väljas 23 januari.
Utan dem stampar man snart på stället, utan dem blir tjänstemannastyrningen allt starkare, utan dem saknar de nya välfärdsområdena folkets fullmakt.
Om den fullmakten sedan kan anses ha getts med ett befarat lågt valdeltagandet är en helt annan fråga – men det förestående valet är demokratiskt och alla röstberättigade har rösträtt. Det vill säga: Se till att rösta!
Valets tidpunkt kan man kritisera, och det står Saml och andra fritt att invända mot strukturen med landets nya landskapsförvaltning.
Det var ju inte mer byråkrater vi ville ha, utan bättre vård.
Men det går inte att backa nu, inte ens att slå in på en sidoväg.
Landet får en ny regional beslutsfattarnivå och ju tidigare den stora allmänheten förstår vilken roll välfärdsområdesfullmäktige får, desto bättre.
Så skippa det politiska poängplockandet med tal om timeout! Någon timeout vare sig före eller efter valet är inte att tänka på.
Tidtabellen är snäv, javisst.
Så känns det garanterat också vid landets alla nuvarande hälsovårdscentraler som inte vet om de finns kvar om ett år.
Att bädda för överlevnaden genom att under ett tak bilda en social- och hälsovårdscentral är smart. Trots åratal av prat finns det nämligen väldigt mycket integrationsarbete att göra, inte minst i Egentliga Finlands välfärdsområde.
Så steget före är bättre än steget efter, och steget till sidan – timeout – är inget invånarna behöver.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.