Kristoffer Nöjd 09.10.2023 05:00

Äldre konstapel Sebastian Stark på Raseborgspolisen har jobbat med narkotika hela sin karriär, med både fältövervakning, undersökning och undervisning på polishögskolan.

Nu är han en del av den förebyggande enheten i Raseborg. Han ser en tydlig förändring i både tillgänglighet och attityder till narkotika bland traktens unga.

– Amfetamin och kokain har blivit mer eller mindre rumsrent bland unga vuxna i så kallade vanliga kretsar när det i början av min karriär begränsade sig till cannabis.

THL:s skolhälsoenkät visar att nästan 57,7 procent av eleverna i årskurs 8–9 i Raseborg upplever att det är lätt att få tag på droger. Det är en ökning med närmare 5,6 procentenheter jämfört med 2021.

I Hangö är motsvarande andel 61,9 respektive 68,3 procent. Trots att det skett en minskning i Hangö är kommunerna klart över landets medeltal som ligger på 52,6 procent.

– Jag är inte på något sätt överraskad. Om man inte tror på våra erfarenheter så är skolhälsoenkäterna ganska entydiga. Vi har den högsta narkotikadödligheten i Europa bland unga i Finland. Det är ett faktum och inte bara något polisen har hittat på, säger Stark.

Det man tydligt har märkt under de senaste åren är att förhållningssättet till droger har blivit betydligt mer liberalt.

– De unga ger nästan uteslutande ett sken av att det inte finns några faror med droger. Man ser det nästan enbart som ren och skär underhållning, säger Stark.

Polisen har många gånger ställt sig frågan vad det beror på.

– Men man kan kanske inte klandra dem. Film, musik, sociala medier och före detta brottslingars memoarer målar upp en glamour kring den här livsstilen. Där finns också en återkoppling till gängkriminaliteten. Det är svårt för oss att sätta fingret på det. Men attitydmässigt har det skett en uppenbar förändring.

Om det går så olyckligt att du tillhör toppen av isberget som vi ertappar och du blir av med dina varor så är det ganska mycket pengar fast i den mängden. När den mängden är borta så finns det alltid någon som ska ha de pengarna. Då är spiralen i gång

Det florerar också ett tankesätt bland unga om att man inte behöver vara rädd för repressalier.

– Man är väl medveten om straffgränser när det handlar om till exempel straffbart bruk av narkotika eller småbrottslighet med koppling till det, typ misshandel, rån och egendomsbrott. Men redan straffbart bruk eller narkotikabrott i registret begränsar dina möjligheter till studieinriktning för att inte tala om karriärval.

En annan aspekt som de unga som vill ha snabba cash och en glamourös livsstil inte tänker på är att mängderna efter hand börjar bli större och större.

– I något skede kan du sitta på hundratals e-cigaretter eller tio- till och med hundratals gram cannabis. Om det går så olyckligt att du tillhör toppen av isberget som vi ertappar och du blir av med dina varor så är det ganska mycket pengar fast i den mängden. När den mängden är borta så finns det alltid någon som ska ha de pengarna. Då är spiralen i gång. Och det kommer ofta som en våt trasa i ansiktet för de unga.

Utöver detta har droginvolvering mer eller mindre alltid en återkoppling till annan brottslighet, i första hand våldbrottslighet.

– Det finns otaliga förmedlingsfall som har gått på tok. Det kan handla om att du ska förmedla cannabis eller e-cigaretter men det är bara ett skenköp. De som kommer för att köpa rånar dig på allt vad du har i stället.

Arkiv/Pixabay

Ett nytt fenomen är just e-cigaretter bland minderåriga. Det finns en uppsjö av olagliga e-cigarettspreparat som skapar en marknad för dem bland minderåriga. För inköp gäller samma åldersgräns som för tobaksprodukter, oberoende av om de används med eller utan nikotin

– Vi blir nerringda av ungdomsgårdar och skolor som säger att det stinker sött och av än den ena frukten och än den andra.

Ungdomar som har satt till exempel förmedling av e-cigaretter i system kan vara så unga som 13 år gamla. När det kommer till cannabis, där e-cigaretter ofta varit inkörsporten, så har det förekommit att till och med 14-åringar åkt fast.

– Det som är mest oroväckande är att vi varje vecka får höra om till exempel fjärdeklassare som puffat på. Det att tankesättet har förändrats återspeglar sig också på debutåldern som enligt min mening blivit betydligt mycket lägre.

Västra Nylands polisinrättning har beslutat att besöka alla femteklassare från Hangö till Esbo för att diskutera missbruk.

– För tio år sedan skulle ingen ha kommit på den tanken. Men om det finns i deras vardag är det där man måste börja.

Vill ingripa i tid

Raseborg har haft så kallad ankarverksamhet sedan maj 2022. I ankarteamet ingår som i regel har ett möte per vecka ingår polisen, socialen, familje- och socialarbetare och missbrukarenheten.

– Vår primära uppgift är att behandla minderåriga förstagångsförbrytare. Men vi har aktivt försökt ha en utbildande roll. Vi har besökt otaliga skolor och hållit fortbildning för personal om rusmedel och narkotika.

I ankargruppen diskuteras ungdomar som av någon orsak varit på tapeten. Där görs en bedömning om ungdomarna ska kallas till ett samtal

– Idén är principen om en beröring det vill säga att man inte ska behöva bolla den unga och familjen fram och tillbaka utan att alla berörda sitter ner vid samma bord och gemensamt beslutar om fortsatta åtgärder. Hos vissa unga trillar polletten ner, hos andra inte. Det finns fall där vi har gett vårt allt och föräldrar har kontaktat oss senare och sagt att deras barn kommit till insikt och ändrat sig.

Stark anser att det är rätt att ingripa vid en lindrig förseelse eller i ett tidigt skede.

– När spiralen är i full gång så är det inte lika lätt att lägga in stödjande åtgärder. Här har vi ännu en reell chans att påverka.

Man tror att det är begränsat till en viss tid och plats. Men allt sker anonymt på nätet. Det är lika lätt som att beställa en tröja i en webbutik.

Av reaktionerna att döma är det oftast en fullständig överraskning för föräldrarna att deras barn sysslar med droger.

– Det är också konventionellt att tro att droganvändning är socialt betingat. Sambandet har försvagats, antagligen eftersom attityden har blivit mer liberal. Användningen ser inte längre till bakgrund eftersom det alltmer är fråga om underhållning.

Stark säger att man också jobbar på att täppa igen generationsklyftan när det kommer till sättet att se på droganvändning.

– Många i medelåldern ser på missbruk eller narkotikaförmedling på ett konventionellt sätt. Man tror att det är begränsat till en viss tid och plats. Men allt sker anonymt på nätet. Det är lika lätt som att beställa en tröja i en webbutik.

Föräldrar vill gärna tro att hemkomsttider håller du unga borta från dåligheter.

– Om du unga har till exempel hemkomsttid klockan 21 på fredag så kan de dricka sig redlösa klockan 15 eller 16 så att man är nykter när mamma och pappa hämtar eller när den sista bussen går. Att sätta upp gränser är det bästa tänkbara men det är inte saliggörande. Om man talar om ungdomsbrottslighet så är statistiken helt entydig. Majoriteten av brott som begås av unga begås klockan 15.

Flera bär eggvapen

Polisen får ofta frågan om hur man ser på en människa om den har använt droger.

– I de flesta fall är det omöjligt att utgående från till exempel pupiller eller habitus säga vad någon skulle ha tagit.

Stark plockar fram en plastkasse ur ett skåp.

– Den första grejen man borde reagera på är till exempel minigrippåsar. Då skulle mina varningsklockor börja ringa som förälder.

– Föräldrarna är ofta som stora frågetecken när de kommer med sådana här till oss, säger Stark och visar så kallade grinders med vilka man mal ner cannabis för att sätta i cigaretten.

Ett annat föremål som borde få föräldrar att haja till är knivar.

– Många ungdomar går beväpnade med eggvapen. När de ertappas säger det att det är för deras egen säkerhets skull, för att de upplever något yttre hot. Vilken orsak har en vanlig ungdom att känna sig otrygg på gatan i Hangö, Ekenäs eller Karis? Om jag påträffade ett eggvapen hos min ungdom skulle jag nog fråga mig vad bakgrunden till det är.

Med sin förebyggande verksamhet försöker polisen påverka attityderna så gott det går.

– Men med dagens informationssökning finns det hur mycket ”alternativa sanningar” som helst. Om någon har fått för sig att saker och ting är på ett visst sätt är det inte så lätt för oss svänga det på rätt köl igen. Vi försöker nå ut till unga via sociala medier, besök och fortbildning men vi funderar ständigt på om det finns andra och bättre sätt. Det är svårt när det glorifieras från ett håll och vi försöker motbevisa det.

Sebastian Stark påpekar att det för en majoritet av de unga går riktigt bra.

– Men för den lilla andel det går dåligt, går det sedan mycket dåligt. Det är inte lätt att vara ung i dag.

Kristoffer Nöjd
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln