Raseborg ger klädpeng till daghemspersonal fast andra yrkesgrupper har liknande behov
Huvudförtroendemännen i Raseborg är missnöjda med stadens beslut att endast en yrkesgrupp ska ha rätt till ersättning för kläder i arbetet, en så kallad klädpeng. Det är inte bara på daghemmen som personalens kläder slits.
Det vet också Marika Wallenius som jobbar på med barn med funktionsvariationer på Seminarieskolan i Ekenäs.
Wallenius har jobbat i verksamhetsklasserna i Seminarieskolan sedan hösten 2022. I verksamhetsklasserna ges anpassad undervisning för elever med funktionsvariationer. Många barn är utåtagerande och fysiska i sin kommunikation.
Bitmärken, kroppsvätskor och matrester på kläderna är vardag för personalen då de hjälper barnen med till exempel undervisning, matsituationer eller i samband med toalettbesök.
Man vistas också utomhus i de flesta väder för att bland annat öva elever på att gå med eleverna. Då har man gärna en varm jacka och ordentliga skor på sig.
Att välja kläder är en morgonrutin
Wallenius gillar sitt jobb och inser att många av barnen på den så kallade verksamhetssidan behöver närhet och förmedlar sina känslor på ett fysiskt sätt. Men på morgonen är klädvalet rutin.
– Det beror lite på vilken grupp man ska undervisa under dagen men jag funderar varje morgon på vad jag sätter på mig. Jag tänker på hur praktiska kläderna är och hur smidiga de är att röra sig i. Jag köper mycket av mina kläder på loppis. Jag undviker att ha värdefulla kläder på mig. De finare kläderna får hänga kvar i skåpet. Man måste ha en extra uppsättning kläder på jobbet. Man kan aldrig ha samma kläder två dagar i rad.
När hon jobbade på Kårkulla fick Wallenius några euro extra i månadslön som kompensation för att hon använde sina privata kläder på jobbet.
– Vi ska ju vara oss själva så inte ska vi gå omkring i vårdkläder som på en anstalt. Men en t-tröja och en långärmad collegetröja eller munkjacka skulle redan hjälpa mycket. I praktiken skiljer vårt jobb sig inte så mycket från att jobba på dagis. Därför känns det lite orättvist att inte vi får någon kompensation.
Kristoffer NöjdÅr 2022 och 2023 betalades en klädpeng på 100 euro per år till ordinarieanställda inom småbarnspedagogiken i Raseborg. Beslutet från 2022 var att en klädpeng skulle betalas också till personalen i grundskolans årskurs 1–6 och i hemvården. Men det var enbart småbarnspedagogiken som hade budgeterat för detta, en summa på 20 000 euro.
Denna kutym utvärderades våren 2023 och stadens samarbetskommitté kom med ett förslag om att en klädpeng på 100 euro per anställd skulle betalas till anställda inom småbarnspedagogiken, till lärare och skolgångshandledare i årskurserna 1–6 och till personalen i morgon- och eftermiddagsvården.
När personalsektionen behandlade ärendet i oktober var personalchefen Johan Nylunds förslag att också lärare och skolgångshandledare i årskurserna 7–9 i undervisning per verksamhetsområde skulle omfattas av klädpengen. Sektionen gick dock, på Annika Pråhls (SFP) förslag, emot personalchefens förslag och beslutade att klädpeng enbart ska betalas till personalen inom småbarnspedagogiken.
Personalchefen och obundne Petri Palin meddelade muntligen avvikande åsikt till protokollet med hänvisning till likabehandlingsplanen.
Det är svårt att rekrytera personal till småbarnspedagogiken även om vi har det ganska bra ställt i Raseborg. Det här är ett sätt att visa vår uppskattning.
Annika Pråhl, medlem i personalsektionen
Annika Pråhl som kom med förslaget påpekar att det har varit på samma sätt de senaste två åren och förutsätter anslag i budgeten.
– Klädpengen gäller uttryckligen den daghemspersonal som arbetar med barnen och vistas utomhus. De är ute mer än andra, minst 1,5 timmar i sträck varje dag. Till exempel lärarna i grundskolan vistas inte ute lika länge och kanske inte ens varje dag.
Pråhl säger att klädpengen till småbarnspedagogiken är ett sätt att måna om personalen.
– Det är fråga om en lågavlönad grupp anställda. Staden ger frivilligt ett litet bidrag – 100 euro per år är inte mycket. Det är svårt att rekrytera personal till småbarnspedagogiken även om vi har det ganska bra ställt i Raseborg. Det här är ett sätt att visa vår uppskattning.
Innan man började tillämpa modellen med klädpeng lät man personalen svara på en enkät om behoven.
– De som behöver skyddskläder, till exempel parkarbetarna, har det ordnat via sina arbetsavtal.
Staden kommer att reda ut om det finns andra yrkesgrupper med jämförbar arbetsbild. Tänkbara klädpengskriterier för övrig personal ses över under år 2024 med tanke på budgeten år 2025.
Pråhl nämner till exempel personal som jobbar med barn med specialbehov. Det nuvarande systemet ska utvärderas hösten 2025.
FOSU och JHL:s huvudförtroendemän lämnade in en rättelseyrkan om personalsektionens beslut angående klädpeng. Huvudförtroendemännen hänvisar till bland annat stadens egen jämställdhetsplan där det står att staden ”förbinder sig att i all sin verksamhet främja jämställdhet och likabehandling samt förebygga diskriminering.”
Man poängterar vidare att staden har antagit den europeiska jämställdhetsdeklarationen där det står att ”Alla behandlas lika i fråga om anställningsvillkor, utvecklingsmöjligheter, förmåner och skyldigheter.”
Jag är tacksam över att staden är villig att betala en klädpeng, men man kan inte gå efter yrkesgrupp om jämlikhetsprincipen ska följas.
Niclas Zweigberg, huvudförtroendeman
Huvudförtroendemännen påpekar att det i beslutet om klädpeng inte framgår några motiveringar till varför endast ett yrkesområde berättigas klädpengen. Det finns heller inga kriterier kring arbetsbilden som ska uppfyllas för att klädpengen ska betalas ut.
– Jag är tacksam över att staden är villig att betala en klädpeng, men man kan inte gå efter yrkesgrupp om jämlikhetsprincipen ska följas. I enkäten till personalen framkom att det fanns behov av klädpeng även i skolor och dåvarande vård i hemmet, som numera är en del av välfärdsområdet.
– Vi yrkar på att man ur jämställdhetsprincipen inte kan välja en yrkesgrupp och ge dem en klädpeng utan motivering varför. Alla ska behandlas lika och det leder till att yrkesgrupper, som eventuellt i högre grad än småbarnspedagoger sliter och smutsar ner kläder på jobbet, blir utan, säger Niclas Zweigberg som är huvudförtroendeman för FOSU i Raseborg dit bland andra lärare och lärare inom småbarnspedagogik hör.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.