Förflytta dig till innehållet

Rapport: Sjukvårdsdistriktet drog nytta av sjukhusreformen år 2015, då bland annat Salo förlorade sin förlossningsavdelning

Samjoruen vid ÅUCS. ÅU-foto

Samjoruen vid ÅUCS. ÅU-foto

Samjouren vid ÅUCS. ÅU-foto


Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt fick både ekonomisk och funktionell nytta då man, i enlighet med den nationella sjukhusreformen, i början av år 2015 anslöt tre kretssjukhus till att bli delar av Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS).
Då blev kretssjukhusen ÅUCS närsjukhus. Bland annat upphörde dygnet runt-jour och kirurgisk verksamhet som kräver behandling på vårdavdelning vid sjukhusen i Loimaa och Nystad. I Salo blev dygnet runt-samjouren och den kirurgiska verksamheten kvar, men förlossningsavdelningen och kvinnoklinikens vårdavdelningar upphörde med sin verksamhet.
Som motvikt har den öppna hälsovården och den polikliniska kirurgin utökats på närsjukhusen. Inom många specialiteter har patienterna nu en kortare väg till läkarens mottagning eller till en sådan åtgärd som utförs polikliniskt, skriver ÅUCS i ett pressmeddelande.

ÅUCS stärkte sin position

Enligt den rapport som sjukvårdsdistriktets styrelse har fått ta del av drog distriktet en omedelbar nytta på omkring 7,9 miljoner euro. Den uppstod huvudsakligen genom att de jourkretsar som blivit onödiga på kretssjukhusen slopades och genom en minskning av vårdavdelningsplatserna.
Också personalstyrkan minskade.
I efterhand har allt fler patienter överförts till sjukvårdsdistriktet, vilket lett till att distriktet kunnat använda nästan sju miljoner euro på att arrangera vården för dem. 
Inkomstökningar från flera kommuner som köpt utökade tjänster har också gynnat distriktets tjänsteutveckling samt behoven av byggnadsrenoveringar.

Svårt att enhetligt bedöma utvecklingen

Enligt sjukhusdirektör Petri Virolainen, som presenterade rapporten för distriktets styrelse, måste man utöver den ekonomiska nyttan också utvärdera den funktionella nyttan av reformen. Att bedöma den ekonomiskt är svårt och delvis för tidigt.
– De ändringar som genomförts var en följd av den riksomfattande jourförordningen och förordningen om centralisering av kirurgisk verksamhet och skedde i enlighet med kraven i dem. Förordningarna om jouren och centraliseringen medförde också nya skyldigheter och en bedömning av effekterna är därför inte entydig, säger Virolainen.
Enligt Virolainen skulle det ha varit svårt att genomföra de obligatoriska ändringar som lagen förutsätter om man inte agerat som man gjorde.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter