Förflytta dig till innehållet

Rapport: Sjukhusens och jourernas tjänster behöver centraliseras – kan drabba Salo och Raseborg

Arkiv/Kristoffer Nöjd
Skylt vid sjukhus
Jouren vid Raseborgs sjukhus kan ligga risigt till om tjänstemännens förslag röstas igenom i riksdagen.

Enligt den arbetsgrupp som har utrett arbetsfördelningen vid sjukhusen och dygnetruntjourerna behöver sjukhusens och jourernas tjänster centraliseras. Arbetsgruppen föreslår inte att något sjukhus ska läggas ned, utan den föreslår ändringar i sjukhusens serviceutbud. Men ett hot ligger över bland annat sjukhusen i Lojo, Raseborg och Salo.

Nätet motsvarar inte realiteterna

Arbetsgruppen anser att sjukhus- och journätet inte längre motsvarar den regionala utvecklingen av Finlands befolkningsmängd och befolkningsstruktur. Befolkningen och därmed också arbetskraften finns till största delen i tillväxtcentrumen. Andelen äldre i befolkningen ökar, men nativiteten sjunker. Det innebär att servicebehovet förändras.

Enligt arbetsgruppen är tillgången till kompetent arbetskraft det avgörande för sjukhus- och journätet och för sjukhusens och jourernas serviceutbud. Vårdens kvalitet och resultat och patientsäkerheten kan säkerställas endast genom tillräckliga personalresurser och kompetent personal.

Känga till beslutsfattare

Enligt arbetsgruppen har det varit svårt att få till stånd lokala och regionala beslut som berör servicenätverket för sjukhus och jourer. Man har velat hålla fast vid specialsjukvård och jourverksamhet även på bekostnad av personal- och ekonomiska resurser som kunde användas till annat inom välfärdsområdena.

Arbetsgruppen betonar vikten av att ändringar i sjukhus- och servicenätet måste vara ekonomiskt hållbara och göras med syftet att minska kostnaderna. Då kan man stärka basservicen genom att rikta resurserna till den. I stället för att ordna jour dygnet runt är det ofta mera ändamålsenligt att till exempel ordna omfattande jour på kvällar och veckoslut. Att ordna jourtjänsterna på basnivå på det sättet betjänar också kunderna bättre.

Färre jourmottagningar nattetid

Arbetsgruppens förslag är att man från och med den 1 januari 2026 ska minska de separata jourmottagningarna inom primärvården som har öppet nattetid. Jourmottagningar dygnet runt inom primärvården kan upprätthållas endast på grund av mycket långa avstånd, i praktiken i Lappland. Det här skulle i teorin drabba Raseborgs sjukhus och Lojo sjukhus i Västnyland.

Följande steg i förslaget är att varje välfärdsområde (förutom Nyland) kan ha ett förlossningssjukhus. Även i Nyland ska antalet förlossningssjukhus minskas från det nuvarande antalet.

Detta skulle i teorin drabba Lojo sjukhus där det i dag finns både dygnet runt-jour och förlossningsavdelning.

Wickström kritisk

Riksdagsledamot Henrik Wickström (SFP) påpekar att dessa möjliga hot är på riksnivå.

– Rapporten baserar sig på tjänsteinnehavararbete. Inga beslut är fattade. Det är nu politikerna börjar behandla helheten.

Han ser ändå kritiskt på rapporten.

– Nyland är en växande region och jag ser det som viktigt att vi kan beakta våra särdrag. Det är viktigt med bland annat Lojo bb, Raseborgs jour och Borgå sjukhus service. Det handlar även om servicen på eget modersmål. Detta måste ses över.

Han har dock förståelse för bristen på personal.

– Men är det här det rätta sättet att gå? Vi måste även se på andra åtgärder. Likaså måste vi kunna precisera vad närservice är.

Salo ligger risigast till

Åtgärderna som föreslås skulle i Egentliga Finland till en början ha följder för Salo sjukhus som fortfarande har en dygnet runt-jour. Det säger Varhas direktör för sjukhustjänster Mikko Pietilä till Turun Sanomat.

– Jag betonar dock att rapporten inte nämner några sjukhus som drabbas av åtgärderna, säger Pietilä.

Pietilä är Egentliga Finlands representant i arbetsgruppen, medan Sanna Svahn representerade Västra Nylands välfärdsområde arbetets styrgrupp.

Oenig arbetsgrupp

Arbetsgruppens förslag är att det från och med den 1 januari 2028 eller senast den 1 januari 2030 ska finnas fem universitetssjukhus som i dag. Däremot skulle antalet centralsjukhus minskas från dagens 15 till fem–åtta centralsjukhus under en övergångsperiod. Vissa av de nuvarande centralsjukhusen skulle bli akutsjukhus. Varje välfärdsområde (förutom Nyland) skulle ha ett sjukhus på akutsjukhusnivå med dygnet runt-jour, det vill säga ett sjukhus som har jour även nattetid, om det i området inte finns ett centralsjukhus universitetssjukhus. Sjukhusen i Nylands område ska bedömas enligt samma principer.

Representanterna för Södra Karelens välfärdsområde, Egentliga Tavastlands välfärdsområde, Södra Savolax välfärdsområde och Mellersta Österbottens välfärdsområde lämnade avvikande åsikt eftersom de inte skriver under arbetsgruppens slutsats om att ett minskat antal sjukhus automatiskt leder till bättre tillgång på personal eller en gynnsammare ekonomisk utveckling.

Till Turun Sanomat säger Pietilä att de föreslagna åtgärderna skulle drabba i första hand jourer och operationssjukhus på mer glest befolkade områden.

Riksdagen ska godkänna förslaget.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter