UPPDATERAD Rapport om Erstanolyckan: Båtfolk borde fortbildas bättre, myndigheterna måste kommunicera snabbare
Två bröder i en motorseglare omkom i olyckan på Erstan den 3 augusti. Foto: Gränsbevakningen
Fortbildningen av båtförare borde utvecklas och kommunikationen mellan nödcentralen och sjöräddningscentralen borde bli bättre. Det anser Olycksutredningscentralen (OTKES) som nu har kommit med sin rapport om den allvarliga båtolyckan på Erstan i somras.
Två människor fick sätta livet till då en motorbåt och en liten motorseglare kolliderade strax norr om Själö den 3 augusti. Eftersom sikten var god, farten var normal, förarna var nyktra och båtarna inte hade tekniska fel, låg fokus i första hand på myndigheternas roll.
En av rapportens rekommendationer är att Transport- och kommunikationsverket tillsammans med båtorganisationer i anvisningar och fortbildning av båtförare betonar betydelsen av hur kurs och avstånd påverkar kollisionsrisken.
– Sikten var god, men på avstånd smälte båda båtarna i in det bakomliggande landskapet på grund av sina färger. På grund av den oförändrade bäringen såg båtarna ut att stå så gott som stilla i varandras siktfält, skriver centralen i sin rapport.
De två båtarnas rutt är markerad med två röda linjer. Siffrorna vid linjerna är tidsangivelser som visar var båtarna befann sig minuterna innan de krockade. Karta: Olycksutredningscentralen
Då Transport- och kommunikationsverket utvärderar olika utbildningsprogram för förare av fritidsbåtar är det viktigt att fästa vikt vid betydelsen av att hålla god utkik, enligt rapporten.
I sin rapport lyfter Olycksutredningscentralen fram risken för att båtförare också i goda förhållanden inte är tillräckligt uppmärksamma. I situationer där kurs och hastighet är oförändrade kan det till och med skapa en situation där det föreligger särskilt stor risk för ett observationsmisstag, enligt rapporten.
– I motsvarande situationer har åtskilliga vattentrafikolyckor drabbat även erfarna båtförare utan särskild försummelse eller oaktsamhet. Fenomenet är en känd riskfaktor även för andra trafikformer.
Personerna ombord på bägge båtarna hade tiotals års erfarenhet av att röra sig på sjön.
Bättre kommunikation
Då olyckan inträffade pågick fem andra sjöräddningsuppdrag i Skärgårdshavet. Resurserna var ändå tillräckliga för alla räddningsoperationer, enligt Olycksutredningscentralen.
– Under utredningen upptäcktes dock brister i fråga om överföringen av nödsamtalet och uppdraget från nödcentralen till sjöräddningscentralen, enligt rapporten.
Olycksutredningscentralen vill därför att Inrikesministeriet skrider till åtgärder som säkerställer att sjöräddningsuppdrag som mottagits av nödcentralen utan fördröjning överförs till sjöräddningscentralen.
OlycksutredningscentralenDen större båten träffade den mindre båtens babordssida. Foto: Olycksutredningscentralen
Erstanolyckan
Sammanstötningen inträffade i korsningen mellan farlederna, norr om Själö, den 3 augusti.
Den större båten närmade sig den mindre båten bakifrån, från babord.
Den större båtens hastighet var cirka 23 knop (42 km/h), den mindre båtens 5,5 knop (10 km/h).
Ingen i den större båten upptäckte den andra båten förrän en kollision var oundviklig.
I den mindre båten identifierade ingen den kollisionsrisk som utvecklades.
Den större båten träffade den mindre båtens babordssida.
Två bröder födda 1969 och 1973 omkom i olyckan. Ingen i den större båten skadades.
17.4.20 kl 11.40: Nyheten uppdaterad med mer information och fler bilder.
17.4.20 kl 12.25: Språkfel korrigerade, ordet ”bäring” förklarat.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.