På 2030-talet kommer behovet av utbildning på andra stadiet att minska. Samma fenomen syns lite senare på högskolenivå. Behovet av högskoleutbildning kommer att öka redan under detta årtionde i Nyland, Birkaland och Norra Österbotten, medan den minskar i till exempel Mellersta Finland och Egentliga Finland.
Om utbildningsvalen och de grundläggande dragen hos flyttrörelsen till städerna förblir oförändrade kommer skillnaderna mellan regionerna att utvecklas allt snabbare.
— Utvecklingsgången aktualiserar särskilt frågor om hur utbildningens tillgänglighet kan säkerställas och hur utbudet kan utvecklas så att det motsvarar de differentierade regionernas behov, säger äldre rådgivare Tapio Huttula vid Sitra i ett pressmeddelande.
Han pekar också på samhällsutvecklingen och säger att vi måste fråga oss hurdan utbildning som ska ges i skolorna.
— Utbildar vi experter till den gamla världen eller lyckas Finland fostra föregångare som lär sig att lära sig hela livet ut, och som genom detta kan svara på framtidens utmaningar och skapa välfärd och konkurrenskraft till hela samhället?
Sitras projekt Kompetensens tid har gjort undersökningen Mille väestölle? (övers: För vilken befolkning?) om livslångt lärande. Undersökningen är den första utredningen som studerar utbildningssystemets riktning med hänsyn till både befolkningsutvecklingen och flyttrörelsen.
Undersökningen bygger på Statistikcentralens regionala befolkningsprognos från hösten 2019 och på uppgifter i utbildningsförvaltningens informationstjänst Vipunen. Åland är inte med i undersökningen på grund av materialrelaterade begränsningar.