Rapport: Höghusfamilj i Salo har klart lägre kostnader än familjerna i Pargas och Åbo
En familj i som bor i en 90 kvadrat stor lägenhet i Salo betalar nu cirka 3 000 euro per år i kommunspecifika fastighetsavgifter.
I Reso betalar motsvarande familj nästan 3 800 euro per år, och i S:t Karins, Åbo och Pargas cirka 3 700 euro. Skillnaden till billiga Salo är alltså hundratals euro.
Det uppger Fastighetsförbundet som publicerat sitt årliga index för husbolagens kostnader.
I Åbo och S:t Karins har kostnaderna ökat med knappt fem procent på ett år medan ökningen Pargas endast är två procent.
I Lundo och Loimaa har de sammanlagda kostnaderna ökat med cirka sex procent.
Dyrare fjärrvärme – men inte i Salo
Jämförelsen beaktar kostnader för bland annat fjärrvärme, vatten, sophämtning och fastighetsskatter, men inte tjänster som husbolagen köper på den privata marknaden såsom disponent- och gårdskarlstjänster.
För elens del räknar man ut ett snitt för alla elavtal i jämförelsen, men lägger till kostnaderna för överföringsavgiften i kommunerna.
Ser man på hela landet var elen i augusti 34 procent billigare än i fjol. Däremot har överföringsavgifterna stigit med några procent.
En rejäl kostnadsökning noterar man ofta för fjärrvärmens del. Den har blivit nästan 14 procent dyrare i bland annat Åbo och S:t Karins – och nästan 20 procent dyrare i Lundo.
I Pargas har fjärrvärmekostnaden stigit med sex procent, medan kraftverket i Salo som använder avfall som bränsle enligt Fastighetsförbundet gjort att fjärrvärmekostnaderna i Salo faktiskt sjunkit.
Här syns de lokala lösningarna mer för varje år säger Juuso Kallio, vd för Fastighetsförbundet i Egentliga Finland.
– Kunder som har fjärrvärme är inte immuna mot kostnadsökningar. Att priset på biobränsle stigit påverkar priset på fjärrvärme på många orter eftersom mycket av värmen produceras med biobränsle.
– Fjärrvärmeleverantörerna borde kunna stabilisera priserna eller rentav återgå till trenden med sjunkande priser. Det viktigt att över längre tid försäkra sig om tillgången på bränsle och att uppvärmningsmetoden är konkurrenskraftig, säger Kallio.
Dyrare avfallshantering i Pargas
I Salo lyckades man även hålla nere kostnaderna för avfallshanteringen, medan de steg med 12–14 procent i Pargas och Lundo. I S:t Karins och Åbo steg avgifterna med cirka sex procent, visar jämförelsen.
Att avfallskostnaderna skulle öka var förväntat då husbolagens lagstadgade skyldigheter att ordna sopsortering har skärpts.
Kostnaderna för vatten och avloppsvatten steg med några procent i kommunerna, medan fastighetsskatten för byggnader steg med i snitt drygt nio procent. Den ökningen förklaras av en nationell förordning.
Så görs jämförelsen
- Sedan år 2001 har Fastighetsförbundet varje höst tagit fram ett index för höghusbolagens kommunspecifika fastighetskostnader i landets större städer.
- Fastighetsförbundet i Egentliga Finland har utvidgat den nationella jämförelsen genom att ta med bland annat Pargas.
- Man beräknar kostnaderna för ett 10 000 kvadratmeter stort höghus med 40 bostäder som står på egen tomt i kommunens centrum.
- För energi- och vattenförbrukningen använder man snittsiffror. Det gör man även för antalet sopkärl och för hur ofta de töms.
- Uppgifterna har samlats in i augusti.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.