Rapport: Den utdragna coronakrisen har djup inverkan på barns och ungas välbefinnande
Enligt en rapport som publicerades i dag borde man fästa särskild uppmärksamhet vid barns och ungas behov i hanteringen av coronakrisen.
Det här är den andra rapporten från en arbetsgrupp som utreder de åtgärder för återhämtningen efter coronakrisen som berör barns rättigheter och välbefinnande. Arbetsgruppen är tillsatt av Social- och hälsovårdsministeriet.
Arbetsgruppen tycker att det är oroande hur djupt den långdragna krisen påverkar välbefinnandet hos de barn, unga och familjer som redan före krisen var i en svagare ställning.
— Coronakrisen får betydande konsekvenser för de kommande generationerna. Barns och ungas tro på framtiden och deras trygghet och delaktighet i vardagen måste stärkas på alla nivåer i samhället. Vi måste satsa på de grundläggande tjänster som behövs i vardagen, men samtidigt också vara lyhörda och reagera när det uppstår problem, säger Esa Iivonen, arbetsgruppens ordförande, i ett pressmeddelande.
Statsminister Sanna Marin (SDP) sade till SPT i förra veckan att regeringen har många utmaningar framför sig när det gäller ungas psykiska hälsa.
— Det här är inget som man kan lösa genom hokuspokus-trick. Att vi varit tvungna att avbryta närundervisningen under våren, och beroende på coronasituationen också på hösten på en del ställen, kommer att ha långtgående effekter på de ungas hälsa, välbefinnande och inlärning, sade Marin.
Det behövs systematiska åtgärder under flera års tid för att få bukt med de svåra problemen och se till att alla barn och unga får den hjälp de behöver, tillade Marin.
Arbetsgruppens första rapport publicerades i slutet av juni 2020. Flera sakkunniga, föreningar och övriga aktörer har deltagit i arbetsgruppens arbete.
Speciellt de barn som har en jobbig familjesituation från förut har det extra svårt nu. Det kan vara föräldrar som har det svårt med depression, alkoholism o.s.v Förut var hobbyn barnets glada andningshål, men det är borta nu.
Sussi/Pargas 4H