I den politiska debatten har den ökande statsskulden varit ett hett ämne. Oppositionen beskyller regeringen för att leva loppan på lånade pengar.
– Statsskulden i sig är inget problem, men enligt nuvarande prognoser kommer skulden att öka explosionsartat i framtiden. Det får inte ske, säger Roope Uusitalo, professor i nationalekonomi vid Helsingfors universitet.
Det som gör att skuldsättningen blir ett problem i framtiden är befolkningsstrukturen. Folk i arbetsför ålder minskar i jämförelse med hela befolkningsmängden.
Den absolut enklaste och bästa medicinen för att få bukt med en ökande statsskuld är att öka sysselsättningen. Det är förstås lättare sagt än gjort.
– För att hålla skulderna kvar på en måttlig nivå i relation till bnp kommer man på lång sikt att vara tvungen att höja skatterna, minska utgifterna eller öka sysselsättningen.
Uusitalo säger att läget ännu inte är akut. Storleken på lånet, 106 miljarder euro, är inget problem i sig, men redan nu borde Finland presentera en lösning på hur staten kan se till att hålla beloppet stadigt.

Svårt att tajma

Enligt Timo Korkeamäki, professor i finansiell ekonomi vid Svenska handelshögskolan, blir statsskulden ett problem först då marknaden reagerar.
– Skulden kan skena i väg och då reagerar marknaden. Till exempel i Grekland och i Argentina blev marknaden nervös då statsskulden blev för stor. Då hade statsskulden plötsligt en väldigt stor inverkan på företag och individer i de länderna.
Han kan ändå inte säga hur stor statsskuld ett land kan ha i förhållande till bnp. När marknaderna reagerar i form av försämrade kreditvärderingar och försvårad tillgång till lånemarknaden kan det vara för sent.
Den nuvarande regeringen har upprepat att de för en kontracyklisk ekonomisk politik, det vill säga att de lånar pengar när det går dåligt för ekonomin. Den stora frågan är förstås när man ska stimulera ekonomin: det vill säga när är ekonomin tillräckligt dålig för att stimuleras? En del beskyller regeringen för att använda turboknappen för frikostigt.
– Det är lättare att säga i efterhand om tajmningen var lyckad eller inte. Samhällsekonomin är ett stort skepp. När man vrider på ratten vet man inte hur mycket eller när de politiska besluten får sin önskade effekt, säger Korkeamäki.
Under de två senaste regeringsperioderna har regeringen sålt statens egendom. Enligt Korkeamäki är det ändamålsenligt såvida intäkterna går till långvariga och kloka investeringar. Staten kan enligt Korkeamäki äga strategiskt viktiga företagsaktier, men är ingen optimal portföljsägare.

Hur mycket hjälper det att Finland stimulerar sin ekonomi om det ändå sämre i världsekonomin?

– Vi är en liten ekonomi som är väldigt beroende av utrikeshandel. Vårt ekonomiska läge orsakas till en stor del av världsekonomiska faktorer som vi knappast kan påverka. Därför finns det en fara att Finland stimulerar ekonomin för tidigt, när konjunkturen precis har börjat sjunka.

Noll är inte målet

I Estland är statsskulden under 10 procent av bnp, medan statsskulden i USA är över 100 procent av bnp. Enligt Janne Huovari, prognoschef vid Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, berättar inte statsskuldens storlek så mycket om hur det går för ländernas ekonomi.
Statsskuldens storlek är en komplex fråga. Räntekostnaderna har till exempel aldrig varit så här låga i Finland som nu. Om man ska ta lån, så ska man ta det nu.
– Det lönar sig inte att sträva efter att vara utan en statsskuld. Det är lite som med hushållens skulder. Det är inte vettigt att spara pengar och betala en bostad utan kredit. Det kan vara mycket smartare att betala av ett lån samtidigt som man får nytta av investeringen.
Huovari säger att samma logik gäller för många investeringar i de offentliga finanserna. Sådana investeringar som man får nytta av först i framtiden är befogade att finansiera med lån.