Skyddspolisen anser att de finländska kvinnorna och barnen som befinner sig på al-Hol-lägret i Syrien utgör en betydande risk för Finlands nationella säkerhet om de återvänder därifrån.
Kvinnorna reste till Syrien för att delta i terrororganisationen Islamiska statens (IS)verksamhet och hamnade på lägret efter att den krossades i fjol.
— Förhållandena på lägret är mycket svåra och vi är medvetna om oron för barnens rättigheter. Det ingår ändå betydande risker ur den nationella säkerhetens perspektiv i det att vuxna personer återvänder från lägret till Finland.
— Det handlar om individer som agerar på olika sätt i olika situationer. Vi kan inte veta vad de gör när de återvänder. Vissa kanske fortsätter med sin jihadistiska verksamhet, andra gör det inte. Det handlar mycket om hur man kommer i gång med sitt liv efter att man återvänt, säger hon.

Efterlyser mer nyanserad debatt

Hon gillar inte den aktuella diskussionen kring kvinnorna. Dels finns det personer som vill ta hit kvinnorna och barnen så fort som möjligt, dels finns det de som under inga omständigheter vill ha dem tillbaka.
— Frågeställningen är fel. Vi kan inte bestämma att en finsk medborgare inte får återvända till Finland. De kan komma nu eller senare, men vi kan inte hindra dem, säger hon.
Hon tror inte att någon av kvinnorna skulle kunna återvända till Finland utan att myndigheterna får nys om det.
— Om de kommer över gränsen så kommer polisen att möta dem och förhöra dem. Är det nödvändigt, så inleds en förundersökning. Tack vare det internationella samarbetet har det blivit lättare att ställa IS-återvändare till svars.
När det gäller barnen anser Mankkinen att situationen är solklar. FN:s barnskyddskonvention är entydig på den punkten, det är Finlands plikt att hjälpa dem.

Första programmet kom 2012

Mankkinens arbete med våldsam radikalisering började efter attacken mot World Trade Center i New York 2001. Andra betydande händelser var bombdåden i London 2005 och attacken på ön Utöya i Norge 2011.
De första två genomfördes av radikala islamister, den sista av en radikal högerextremist.
Finlands första nationella program för att motverka våldsam radikalisering lanserades 2012 och i den valde man att ta sikte på alla former av våldsam extremism, oberoende av ideologi.
–Det första programmet var lite av en övning. Då började vi bland annat ge ut en regelbunden lägesrapport om radikaliseringen, säger Mankkinen.

2012 väckte det debatt när radikaliseringsrapport gavs

Det kan verka som en liten sak, men vid tidpunkten väckte den gott om diskussion.
Fram till dess hade myndigheterna inte gett ut dylik information i offentligheten.
Dessutom började man ordna utbildning och skapade lokala nätverk i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Uleåborg. I nätverken ingår både myndigheter och föreningar.
Det senaste nationella programmet är det tredje i raden och presenterades i fjol. I det ingår flera strategier för att bekämpa radikalisering.
— Vår verksamhet bygger på samarbete. De extremistiska nätverken vill inte ha med myndigheterna att göra, så därför är det viktigt att det finns flera olika slags aktörer.

Högerextremismen synligast

I dag kan man tala om tre huvudsakliga grupper av våldsamma extremister i Finland: högerextremisterna, vänsterextremisterna och islamisterna. Av dessa är den högerextremistiska gruppen den som för närvarande syns mest i vardagen.
Mankkinen bedömer att antalet personer som är involverade i den extremistiska verksamheten varken ökat eller minskat, men att verksamheten har blivit synligare under åren.
— De samhälleliga motsättningarna och polariseringen har ökat. Språket som används numera är helt annorlunda än förut. Våldshot har blivit vardag.
Mankkinen anser att ett våldsamt och degraderande språkbruk kan leda till ett extremistiskt tankesätt, där den egna gruppen placeras högre än andra.
– Ett annat problem är den ökande identitetspolitiken, där människor definieras utifrån sina yttre egenskaper i stället för sina tankar och handlingar.
I och med att IS har krossats och de massmord som IS ägnade sig åt avslöjatshar organisationen förlorat en stor del av sitt inflytande i västvärlden.
— Situationen var annorlunda under 2013 och 2014. Då fanns det inte lika mycket information och många av de som reste dit visste inte vad de gav sig in på.
I stället har högerextremismen återigen stigit fram som det största hotet.
— Högerextremismen har ökat i både Europa och USA. I USA betraktar man högerextremistiska grupper som det största hotet för närvarande.

Svårt att komma bort

Det finns olika orsaker till att folk söker sig till extremistiska kretsar. Att komma bort från dem kan ändå vara svårt.
Finland hade ett avradikaliseringsprogram, ett så kallat exitprogram, som hjälpte kring 80 personer att lämna sina extremistiska sammanhang åren 2016–2018.
— Tanken var att en människa måste vara motiverad att komma lämna extremismen. Den motivationen kan uppstå av att ens livssituation förändras, man får familj och barn, ett jobb eller att man annars bara inte har tid.
Deltagande i en radikal extremistgrupp är för det mesta ett dygnet-runt-engagemang som kräver väldigt mycket av individen.
— Den extremistiska tankevärlden bygger på att man hela tiden är omgiven av fiender. På sikt blir det både tungt och stressigt.
Enligt Mankkinen är Diakonissanstalten i Helsingfors redo att starta ett nytt avradikaliseringsprogram så fort det finns finansiering.
–Programmet har förberetts sedan i höstas och det enda som saknas är pengar.