Inför valet: Räddningsväsendet är mycket mer än utryckningar – ”Vi står för närservice”
Inför välfärdsområdesvalet har fokus legat på social- och hälsovården, medan frågor som berör räddningsväsendet kanske inte fått samma synlighet.
– Vi vill inte stå på sidan av det som sker utan ser nog till att vår röst hörs i beredningen, säger Mika Kontio, räddningschef vid Egentliga Finlands räddningsverk.
Landskapet har släpat efter andra regioner då det gäller samarbete inom social- och hälsovården. Utgångsläget är ett helt annat för räddningsväsendet, som hade sin stora ”landskapsreform” redan 2004. Då tog regionala räddningsverk över det som kommuner skött förr.
Kontio var då brandchef i Salo.
– Jag minns öppenheten i de samtal som jag förde med Jari Sainio som då var brandchef i Åbo. Vi hade en stark vilja att förnya.
”Bra och kompakt paket”
Lätt var det inte. Kommunerna kom inte överens, så regeringen fick ta beslutet om hur det skulle bli. Reformen suddade sedan ut kommungränserna i själva arbetet.
Resultatet var lyckat: Egentliga Finlands räddningsverk hör till de mest effektiva och ekonomiska i hela landet.
– Vi har ett bra och kompakt paket och kan säkert ta med oss en del av det vi lärde oss 2004 till det som sker nu.
Dem största oron 2004 gällde brandstationsnätverket. Några nya stationer har ersatt gamla, men de har kommit på bättre ställen då man ser på helheten.
– Några stationer behöver repareras, andra ska byggas till och så behövs kanske någon ny. Men om vi fixar två stationer per år och har totalt åttio, så tar det fyrtio år, beskriver Kontio fastighetsperspektivet.
Den lokala närvaron är avgörande för effektiviteten
– Avtalsbrandkårerna är otroligt viktiga för oss, inte bara då det gäller släckning av eldsvådor utan också för akutvården.
Det sätt som förstavårdare nu används har förändrat hela arbetet, säger Kontio. När han var ung kördes de som fått en sjukdomsattack i hemmet bums till sjukhus. Nu ges vård på plats och förstavårdaren bedömer hur man går vidare, ofta utan en färd till sjukhuset.
Stefan HolmströmInför reformen gäller den primära frågan pengar, säger Kontio. Välfärdsområdet beslutar om verksamheten men staten bestämmer budgeten.
– Den största oron gäller en tillräcklig finansiering. Här har vi det största trollet.
Det finns också andra kostnader, som TUVE-nätverkstekniken som gör kommunikationerna säkrare och bättre. Den investeringen är obligatorisk.
– Den kostar en miljon att ta i bruk och en miljon till för att få apparater till alla enheter. Sådana pengar finns inte. Den frågan faller rakt i nya fullmäktiges famn.
Ett orosmoment är utbildningskapaciteten, som inte motsvarar behovet. Läget är ändå bättre i Egentliga Finland jämfört med flera andra regioner, säger Kontio.
– Vi har en starkare dragningskraft och brukar få ett bra antal sökande till de tjänster som ledigförklaras.
Förebyggande insatser viktiga
Då verksamheten flyttar till välfärdsområdet berör det många. Räddningsverket har 550 heltidsanställda, 130 inom den halvordinarie personalen och 1 800 som arbetar för FBK-utryckningsenheter. Avtalsbrandkårerna har därtill cirka 2 000 personer inom ungdoms, dam- och veteransektioner.
Räddningsväsendet är mycket mer än utryckningar, säger Kontio.
– Människor ser i första hand blåljus och sirener, men de förebyggande insatserna är betydande.
Det handlar om inspektionsverksamhet men också om viktig upplysning i daghem och skolor och bland äldre. Grundläggande kunskaper om exempelvis försläckning kan vara avgörande då olyckan är framme
Nu finns också helt andra kanaler än 2004.
– Facebook, Twitter, Instagram … Sociala medier har haft en stor roll för vår synlighet och vårt arbete.
Räddningsväsendet har på ett betydande sätt kommit närmare hemmen på femton år, säger Kontio.
– Vi står för närservice. Brandkåren ska vara den sista som släcker ljuset.
Egentliga Finlands räddningsverk
Området omfattar 27 kommuner och är cirka 20 000 kvadratkilometer stort, varav hälften är vattenområden.
Räddningsverket har tio brandstationer i dygnetruntberedskap, tre som är i beredskap 8 timmar/dygn.
Nätverket av avtalsbrandkårer omfattar nästan 70 frivilliga och halvordinarie brandkårer.
Den grundläggande uppgiften är att rädda och skydda människor, egendom, djur och miljö. En central uppgift är också att förebygga olyckor och främja en säkerhetskultur.
Räddningsverket har akutvårdstjänster i fem samkommuner för hälsocentraler: Åbo, S:t Karins, Reso, Pargas och Nådendal.
Antalet ambulanser som är i dygnetruntberedskap är sammanlagt 11.
Källa: Egentliga Finlands räddningsverk
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.