Rädda Barnen: Nästan vartannat barn är oroligt för sitt psykiska välbefinnande
Barns psykiska välbefinnande har försämrats i och med att coronaepidemin har förlängts, visar en ny rapport från Rädda Barnen.
Hälften av barnen och ungdomarna som svarade på undersökningen är oroade över sitt eget psykiska välbefinnande och ungefär en tredjedel (31 procent) uppgav att de ofta har känt sig stressade under de senaste två veckorna.
Sju av tio (69 procent) från sexuella minoriteter och könsminoriteter sa att de var oroliga för sitt eget psykiska välbefinnande.
Aino Sarkia, sakkunnig vid Rädda barnen, säger att coronaepidemin påverkar barn särskilt mycket eftersom ett år är en lång tid i ett barns liv.
”Många känner att de i sin ungdom ska umgås med vänner och uppleva och njuta av nya saker. Effekterna av en epidemi kan vara starka, och därför är det viktigt för varje barn och ungdom att ha en trygg vuxen i närheten att prata med”, säger Sarkia.
Försämrad studieframgång
Mer än hälften (59 procent) av respondenterna ansåg att distansstudierna försvårat eller försämrat deras studieframgång. Främsta orsaken till den försämrade skolprestationen var svårighet att studera självständigt, men även ökning av skoluppgifterna och brist på sinnesro hemma var betydande orsaker.
Barn från låginkomstfamiljer rapporterade att de var utan stöd mer än dubbelt så ofta (37 procent) än barn från höginkomstfamiljer (15 procent).
Emotionellt stöd
Nästan hälften av respondenterna sa att de hade fått nya vänner det senaste året. Men mer än hälften (59 procent) av respondenterna sa att de tillbringade mindre tid med sina vänner än tidigare och drygt en tredjedel (35 procent) ansåg att det har varit krävande att upprätthålla vänskaper.
Cirka en fjärdedel (24 procent) av barnen i undersökningen sa att de inte har fått tillräckligt med stöd från personer barnen bryr sig om under epidemin. En tredjedel av dem som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter upplever detta.
”Familjernas resurser varierar. För att underlätta vardagen och stödja familjernas välbefinnande bör adekvata barn- och familjetjänster finnas tillgängliga i kommunerna, som också tar hänsyn till familjernas olika behov”, säger Sarkia.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.