Psykologen och före detta NHL-spelaren Tuomas Grönman: TPS sena svacka är väldigt oroväckande
Idrottspsykologen Tuomas Grönman jobbar med allt från juniorer till NHL-spelare. Här fotograferad utanför Kerttulin Urheilulukio i Åbo. Foto: Fredrik Häggman
TPS har en grundserie fylld av höga toppar men låga och utdragna dalar bakom sig. Vinster mot andra topplag som Kärpät har varvats med hemmaförluster mot bottenlag som Ässät, Sport och Kalpa. ÅU har pratat med idrottspsykologen Tuomas Grönman om vilka slutsatser man kan dra utifrån hur ett lag spelade i grundserien.
”Det är något grundläggande som brister”
TPS förlorade fem matcher på raken i mars innan förlustsviten bröts i grundseriens avslutningsmatch. Eftersom grundserien är 60 matcher lång är sämre perioder oundvikliga, men Grönman ser det som ytterst oroväckande att svackan kommer just före playoff.
– Förlusterna vittnar om att det är något grundläggande som brister. Det kan bero på att TPS så tidigt cementerade sin position i toppen, samtidigt som de andra lagen haft väldigt viktiga matcher i slutet av säsongen. Skicklighet finns det gott om i TPS, men av någon orsak kan man inte mala fram vinsterna i pressade lägen. Just den sortens spel är vad som krävs för att gå långt i slutspelet.
Han tillägger att läget trots allt kunde vara sämre:
– Det vore ännu mer oroande om laget hade spelat dåligt men ändå vunnit. Det här är på sätt och vis en väckarklocka och en möjlighet: nu måste man tag i saken, samla gruppen och gemensamt prata igenom att det här inte räcker. Öppenhet är väldigt viktigt.
Vilka slutsatser om ett lags chanser i playoff kan man i allmänhet dra utifrån grundserien?
– Grundserien lever sitt eget liv och spelar inte nödvändigtvis någon roll. Men det är viktigt att ha en positiv känsla i truppen när slutspelet börjar. Det är bättre att spela mediokert under hösten och avsluta med sju vinster, än att vinna allt i början och sedan gå in i playoff med sju raka förluster. Rent idrottsligt kan man förstås också analysera hur bra laget är i power play och box play, för den aspekten är viktig i playoff.
Hur snabbt kan man vända en negativ trend?
– Det går väldigt fort inom ishockey. Det kan räcka med ett bra mål, en bra period för att få flyt. I det här läget skulle jag leta upp bevis på de områden där laget har lyckats, för att stärka självförtroendet. Det kan handla om att visa upp klipp på vad som gått jäkligt bra, hur det har sett ut när laget har vunnit. Man måste påminna spelarna om hur det känns att vinna.
Publikens stöd avgörande faktor för ligaguldet 1995
Grönman grundar sina uttalanden dels i psykologin, dels i sin egna framgångsrika hockeykarriär. Under 90-talet spelade han i både landslaget och NHL. I medaljskåpet finns ett ligaguld med TPS från 1995 som största klubblagsmerit.
– Hela guldåret var en helt otrolig upplevelse, något man aldrig glömmer. Vi var ett ungt, hungrigt och väldigt sammansvetsat lag. Samtidigt kändes det som att hela staden levde med i våra framgångar, ishallen var nära på fullsatt under hela säsongen. Publikstödet skapar en känsla av att man gör något viktigt – det är ett psykologiskt grundbehov som i sin tur skapar motivation.
TPS snittade över 8 000 åskådare per grundseriematch säsongen 1994–95. I år är publiksnittet bara strax över 5 000.
Publikstödet ger en psykologisk boost. Nu för tiden är publiksiffrorna långt ifrån så höga som under TPS glansdagar på 90-talet. Foto: Johan Backas
Efterlyser mer mental träning inom ishockeyn
Grönmans egna karriär fick ett abrupt slut efter en skada, och först senare insåg han att upplevelsen lämnade trauman. Han betonar vikten av mental träning och psykiskt stöd inom idrotten – inte bara för individernas egna välmående utan också med tanke på idrottsprestationerna.
– Om man genom mental träning kan höja sannolikheten för att klubbens dyra stjärnvärvning inte floppar så betalar investeringen sig tillbaka mångfalt. Grunden är egentligen traditionell psykologi, men i en idrottskontext. Man måste se till att var och en känner samhörighet, att de bidrar till laget och att de behandlas rättvist. Då kommer lagandan av sig själv.
Nu för tiden används mental träning inom ishockeyligan i större utsträckning än förr, men Grönman anser att det finns mycket kvar att göra.
– Det är ofta enskilda spelare som tar kontakt med mig, när det borde vara klubbarna själva som tar ansvar för sina spelares välmående. Det gör man redan inom vissa klubbar, men det är oftast för ytligt. Ett grundläggande kunnande om psykologi och mental träning borde också förutsättas av tränarna. Det har man till exempel i Kärpät, vilket betyder att man inte behöver utlokalisera hela den mentala träningen till en idrottspsykolog.
Tuomas Grönman
Född 1974 i Viitasaari
Bor i Littois
Gör: är psykolog och jobbar i huvudsak med idrottare, allt i från juniorer vid Åboregionens idrottsakademi till NHL- och KHL-spelare.
Också känd för: Finsk landslagsman i ishockey. Har spelat 38 matcher i NHL.
Idrottsmeriter: Ligaguld med TPS 1995, OS-brons 1998.
Mest intressanta sporter ur ett idrottspsykologiskt perspektiv: Tennis, golf och ishockey.
Blev idrottspsykolog för att: När jag började studera psykologi hade jag inga tankar på att arbeta med idrott, särskilt inte med ishockey. Men en dag ringde Jukka Jalonen att en kille i Uleåborg som hette Jussi Jokinen var intresserad av mental träning. Efter lite övertalning gick jag med på det, och med tiden blev uppdragen fler och fler. I efterhand är jag väldigt glad över att jag fortsatte jobba med idrott, eftersom det har hjälpt mig med mitt egna idrottsliga trauma. Min tid som hockeyspelare tog slut abrupt, mitt i karriären, och det satte spår som jag först i efterhand förstod.
Läste senast: Fredrik Backmans bok ”Björnstad”, som handlar om en liten ort i Sverige med en stark hockeykultur.
Läs också:
Rekordbra Kärpät är guldfavorit i slutspelet
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.