Promilleproportioner
Lämpligt inför veckoslutet serverade politikern Janne Salonen (obund.) ett blogginlägg ett som blev något av dagens snackis i Kimitoön. I sitt inlägg på sajten Uusi Suomi på torsdagskvällen redogjorde Salonen för kostnaderna för kommunfullmäktiges seminarieresa till Örö i höstas.
Resan till Örö kostade 15 000 euro, men det är utgifterna för alkohol som varit i fokus i den debatt som pågått på exempelvis Yle Östnylands sida. I går på eftermiddagen var kommentarerna redan över 70.
Kommunen satsade 930 euro på alkohol, vilket betyder 37 euro för var och en av de 25 deltagarna. Allt dracks dock inte upp (se också sidan 2 i dagens ÅU).
Diskussion har också förts på Facebook-forumet Ö-talk, där kommundirekttör Anneli Pahta på torsdagskvällen ville korrigera uppgifterna om tillställningen: Det var inte så som Salonen skrev, att det hade varit fritt fram att dricka (”piikki auki”). Kommunen hade avtalat med restaurangen om vad som hörde till seminarieserveringen.
”Det som bjöds hade köpts i förväg och en del av det dracks inte upp”, skriver Pahta.
På fredagsförmiddagen meddelade sedan Pahta att debatten för hennes del var avslutad då det gällde just forumet Ö-Talk:
”Till kännedom för alla kommuninvånare och mina fb-vänner vill jag meddela att jag inte mera deltar i diskussionerna i Ö-talk. Annars fortsätter jag att vara aktiv och nåbar i sociala medier.”
Det är knepigt alltid då det handar om vad som är skäligt eller inte. Knappast finns det någon som anser att det är helt fel att förtroendevalda ibland ges en chans att uppleva något lite festligare tillsammans. Då man i vågskålarna lägger summan för alkohol per deltagare (och allt dracks ju inte ens), den arbetstid dessa människor investerar i politiken och därtill ännu det arvode de får, känns hela uppståndelsen något oproportionerlig.
Det är väl nu bara så att debatt med alkohol som ingrediens lätt går upp i varv. Så brukar det gå då medier publicerar sammanställningar över kommunala utgifter, kvitton för tjänstemäns och politikers utgifter. Anskaffningar, övernattningar och resor brukar inte väcka så mycket debatt, men nog alkoholen, eftersom det är något så konkret.
Då det gäller Öröseminariet är det inte ens så viktigt att läsa kommentarerna i alla olika trådar. Däremot ställer Salonen helt relevanta frågor i det ursprungliga inlägget på uusisuomi.fi.
Behöver kommuner direktiv för hur alkohol serveras? Kunde Kimitoöns seminarium ha ordnats i kommunens egna lokaler? Och hur går det ihop att en kommun, där man nyligen chockades över beskedet att Kimitoöns unga dricker mycket alkohol, bjuder sina egna fullmäktigeledamöter på så här mycket alkohol? För personer som har problem med alkoholen (antingen själv eller så någon i deras närkrets) kan gratis sprit också kännas direkt obehagligt, påpekar Salonen.
Ska vi ta de ungas alkoholkonsumtion först? Seminariet ordnades innan vi fick se de oroväckande resultaten i den riksomfattande skolhälsoenkäten. Därför känns det något ojuste att koppla samman dessa två.
Om seminariet hade ordnats efter avslöjandet om Kimitoöns unga och alkohol, hade det kanske påverkat också besluten om serveringen på Örö – eller så inte. Vilka signaler sänds? Det kan man alltid diskutera.
Förenklat sett: Ska lokalpolitiker själv dricka mindre för att någon annan inte har kontroll på sitt drickande? Resonemanget är inte riktigt hållbart. Man kunde förstå det här om det skulle varit så att Öröresan utvecklats till ett ”sjöslag”. Nu drack folk alkohol och allt gick rätt till: Om man dricker, dricker man som folk.
Egna lokaler, då? Det är alltid ett alternativ. Och för det mesta är det sådana som utnyttjas. Beroende på konjunkturerna handlar det om en vågrörelse. Dåliga år drar kommuner åt svångremmen och lämnar inte sina egna byggnader, andra år hyr man in sig någonstans privat för någon tillställning. Öröseminariet borde därför sättas in i en helhet: hurdan är praxis i dag? De stora utmaningar kommunen står inför ger stora rubriker, men Kimitoön är ingen kriskommun.
Behövs det då direktiv? Borde Kimitoön (och andra kommuner – somliga har säkert redan sådana) ha någon form av regler för hur mycket tjänstemän eller politiker ska få dricka gratis? Och i vilka sammanhang? Risken finns att arbetet med ett sådant regelverk kräver mer arbete än vad serveringen p å Örö kostade. Dessutom: man ska också kunna lita på att folk har sunt förnuft.
Om det är nu är någon slutsats som ska dras av Öröseminariet, så handlar det om värderingar.Alkohol är en del av inte bara den finländska men av hela den västerländska umgängeskulturen. På gott och ont, såklart. Därför är det aldrig fel med ett snack kring följande: så här brukade man göra förr, så hör gjorde vi nu – hur ska vi göra i framtiden?
Själva Öröseminariet är i sig självt inget som förutsätter räfst och rättarting. Men då debatt om alkoholservering väcks, ska man såklart vara redo att ta den.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.