Projektledaren sover gott trots ansvaret för parkeringsbygget
Skanskas projektledare Pasi Mäkinen förklarar hur parkeringshallsbygget går till. Parkeringen ska stå klar i december 2020. Foto: Kim Lund
– Det här är överlägset det största och mest utmanande projekt jag varit med om under min 30-åriga karriär. Men jag ville ha jobbet.
Det säger Skanskas projektledare Pasi Mäkinen som ansvarar för byggandet av den underjordiska parkeringen.
Projektet är unikt för finländska förhållanden.
Dels för att det utförs mitt i centrum av en av landets största städer och dels för att det inte tidigare har byggts något så stort som torgparkeringen i lika leriga förhållanden som i Åbo.
Lera, lera och mera lera. Foto: Kim Lund
Mäkinen säger att leran i sig inte är något problem. Med rätt byggteknik, noggrann planering och en ständig uppföljning av projektet ska torgparkering stå på stadig grund och säkerheten vara tryggad.
Spontade stålpelare bildar en stödvägg som går runt hela gropen ända ner till cirka 15-meters djup. Väggen ska stoppa den omkringliggande leran och jordmassorna från att rasa ner i gropen.
Stödväggen hindrar också grundvattnet från att tränga in i gropen medan arbetet pågår.
Spontade stödväggar av stål. Foto: Kim Lund
Nästa steg är att slå ner pålar där golvet till parkeringshallen ska gjutas. Och det är inga småpålar vi talar om.
Medellängden är 32 meter och den totala längden är 40 kilometer, det vill säga lika långt som från Åbo till Lillmälö färjefäste i Pargas.
På de djupaste ställena slås pålarna ner till 50 meters djup innan de möter berget.
Runt torget finns flera mätstationer som följer med grundvattennivån. Om den förändras drastiskt kan leran torka och spricka vilket kan leda till problem, men några sådana indikationer har vi inte märkt, säger Mäkinen.
– Det har inte skett några förändringar i grundvattennivån annat än sådana som är normala och som beror på till exempel regn eller snö.
Det utförs kontinuerliga mätningar av bland annat grundvattennivån under Salutorget. Foto: Kim Lund
På Auragatan går ett trettio meter långt rör ner i jorden, på Eriksgatan finns två sådana rör och när gropen växer mot Köpmansgatan byggs ett likadant rör också dit.
Med en meters mellanrum i röret finns det en sensor som har koll på förskjutningar under jorden och fördjupningar och sprickor på ytan.
– Överskrids den kritiska gränsen får vi ett meddelande i våra telefoner och vi kan vidta åtgärder. Det finns ett färdigt lager med krossad sten som vi kan använda för att stoppa eventuella rörelser, säger Mäkinen.
I söndags uppstod ett mindre ras på Universitetsgatan då en av väggarna på trottoaren började luta mot gropen. Det hade regnat kraftigt och fyllningsgruset under staketet rann ut vilket delvis förklarar raset.
Trottaren utanför Hamburger Börs har spruckit och rört på sig. Foto: Kim Lund
Det har också uppstått mindre sprickor på trottoarer och gator, men det är helt normalt, säger Mäkinen.
– Bottenförhållandena kan leva, precis som de alltid har gjort i Åbo, och då kan det uppstå sprickor.
– Men Åboborna kan vara lugna. Inga hus kommer att rasa ner i gropen, och jag sover lugnt på nätterna.
Läs också:
Lerig jordmån utmaning för byggandet av parkeringshuset
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.