Prognoser visar: Elevantalet sjunker med fart i Pargas
Då det föds färre blir det färre dagisbarn och skolelever på sikt. Grafik: Mikko Kulmala utgående från Pargas stads siffror
Nästa års budget har passerat bildningsnämnden i Pargas och gjort det utan större dramatik. Men dramatiken finns precis bakom hörnet, i elevprognoserna för den närmaste framtiden.
– Redan nu är det skäl för beslutsfattare och ortsbor att börja vänja sig tanken på att allt inte kommer att fortsätta som förr när det gäller skolornas resurser, säger utbildningschefen Ulrika Lundberg.
– Vi har en uttalad policy om att varje kommundel ska ha sin skola, och det finns ingen möjlighet att rubba på det. Men det handlar om många små enheter som blir ännu mindre och mer sårbara, och det handlar om att väggarna kostar.
– När en stor andel av pengarna går till byggnaderna är frågan är hur vi ska ha råd att garantera utbildningens kvalité.
Hyror och städning slukar stor andel av bildningens budget
Den andelen, de interna hyrorna och städning, tar hela 28 procent av den svenska utbildningens budget, och 21 procent på finska sidan. Det handlar om stora summor och många hus.
På den svenska sidan har Pargas åtta skolor med undervisning för årskurserna 1–6.
I fyra av dem, Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö, är det fråga om sammansatta grundskolor med undervisning ända upp till årskurs 9.
– I dagvården syns den sjunkande nativiteten ännu snabbare än i skolorna, säger Lundberg.
Skolan Simonkylä koulus framtid är mörk
– Endast för en skolas del ser framtiden mörk ut redan nu, och det är Simonkylän koulu i Nagu. Prognosen säger att det finns förskolebarn på finska i Nagu, men vi har information om att de tänker välja den svenska skolan.
Skolan har i år sex elever fördelade på sex årskurser.
Den verkar i samma byggnad som Kyrkbackens skola, som i år har en svacka med 79 elever på årskurs 1–9, men som sedan verkar stabilisera sig kring över 90 elever sammanlagt på de nio årskullarna.
– I en kommun som ser ut som vår så måste det finnas små enheter. Å andra sidan kan vi inte bara titta på de närmaste åren, vi måste se längre framåt. Vi behöver göra litenheten till vår styrka.
Politiska beslut om att garantera närundervisning finns
Att inte erbjuda små barn skola nära hemmet är otänkbart nuförtiden och det finns politiska beslut på att de skolor som har undervisning i årskurs 7 till 9 ska ha det framöver.
Dessutom tar det ett tag innan den sjunkande nativiteten får effekter för åldersgruppen 13-15-åringar.
Houtskärsbarnen far till Korpo i den åldern, medan Korpo, Nagu- och Iniös ”högstadiebarn” går i sammansatt skola på hemorten.
Korposkolans elevantal dyker
För Skärgårdshavets skola i Korpo visar prognosen att skolan som i år har 54 elever, skulle ha ett elevantal under 40 elever fördelade på nio årskurser året 2024–25.
Det är en rejäl djupdykning.
– Prognoser är prognoser, det ska vi minnas, säger Lundberg. Hur många barn som har fötts vet vi, men det som kan påverka prognosen är inflyttning.
– Tyvärr har inflyttningen till skärgården varit marginell, så prognoserna har hittills varit väldigt tillförlitliga. Men Pargas nya strategi jobbar för att bryta den negativa trenden och locka nya invånare.
Förändringarna syns mest i största skolorna
Elevprognosen för Malms skolas kommande år. Elevantalet har oftast lett till indelning i minst tre basgrupper (A,B,C) per årskurs, men man får sannolikt vänja sig med förändringar på den punkten i framtiden.
De allra största förändringarna i elevantalet ser Lundberg i Pargas största skolor, i svenska Malms skola och i finska Koivuhaan koulu, alltså i det som tidigare hette lågstadier.
Malms skola har vanligen haft rejält över 300 elever, i år är de 333. Fyra år framåt är elevantalet 320–330, men i slutet av prognosperioden är siffran 283.
Vad händer då med parallellklassernas antal?
– I Malms skola har vi ofta haft tre basgrupper per årskurs, A, B och C, någon gång till och med en fjärde basgrupp. När vi ser på elevantalet i prognosen finns det årskullar där elevantalet hotar sjunka under 40, och då börjar vi tala vi om endast två basgrupper, i varje fall i de högre årskurserna.
Skräbböle verkar ha kring 85-90 elever
– I Skräbböle skola är det här också påtagligt. Skolan som häromåret byggdes ut för att klara av 120 elever har i år 100 elever och i slutet av prognosperioden är elevantalet 68, även om trenden de närmaste åren är kring 85–95 elever.
Sunnanbergs skola elevprognos visar att det inte är elevunderlaget som gör att skolans framtid har varit i vågskålen.
Sunnanbergs skola som har varit mycket i rubrikerna på grund av renoveringsbehov är i jämförelse med de större Pargasskolorna en stabil byskola med en elevprognos kring 40 elever.
Det nya är att byskolan i norra Pargas, Kirjala skola, är i samma storleksklass.
Tidigare har Kirjalas elevantal ofta legat över 60, i år har skolan 52 elever och sen dyker den under 50.
Prognosen: Koivuhaan koulu minskar från klart över 300 till 230
I Koivuhaan koulu är elevprognosen ännu mer dyster än i motsvarande största svenska skola, Malms.
I Koivuhaka går i år 314 elever i årskurs 1–6. Skolåret 2024–25 är de enligt prognosen 230.
– Men det är i de stora centrumskolorna, både svenska och finska, som de positiva effekterna av inflyttning syns mest, säger Lundberg, och därför är de sista prognosåren osäkra. Också rörelser över språkgränsen inverkar.
Den andra ”lågstadieskolan” på finska i Pargas finns i Nilsby och i den påminner droppet från årets 97 till 69 elever år 2024–25 siffrorna för Skräbböle skola.
Utö är ett undantag på flera sätt
Ett undantag i statistiken är Utö. Skolan har fyra elever i år men det finns fem barn i förskoleålder på Utö nu, så nästa år kan elevantalet vara nio.
– Utö är ett undantag på alla sätt och vis och prognoserna är sällan så tillförlitliga där. Men positivt är det, och Utö kan precis som Iniö berömmas för flexibilitet, man använder och utvecklar bland annat digitala undervisningsmetoder.
– Överlag är vår skolpersonal fantastisk, och vi är bra på samarbete. Det kommer vi att behöva ännu mer av.
LÄS OCKSÅ
Nu måste vi skärpa oss, säger Pargaspolitiker
Malms skolas rektor: Siffrorna är skrämmande
Det föds färre Pargasbor och färre Kimitoöbor
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.