Låg nativitet har väckt oro om befolkningsutvecklingen i Finland, men enligt en rapport av Jan Saarela, forskare i demografi vid Åbo Akademi, ser läget inte lika dystert ut på svenskspråkigt håll.
Rapporten har getts ut av tankesmedjan Magma och Folktinget.
— Den övergripande konklusionen är att vi fram till år 2040 kan förväntas oss en ökning av den svenskspråkiga befolkningen med några få tusen personer i landet som helhet, skriver Saarela i rapporten.
Saarela har bland annat sammanställt en prognos på kommunnivå för den svenskspråkiga befolkningen i enspråkigt svenska och tvåspråkiga kommuner år 2040. De regionala skillnaderna är stora.

Ökar i Åbo, minskar i Kimitoön

Den svenskspråkiga befolkningen förväntas öka klart i Sibbo (28 procent), Grankulla (18 procent), Larsmo (16 procent), Åbo (14 procent) och på Åland som helhet (17 procent).
Den kraftigaste minskningen skulle ske i Hangö (-26 procent), Pyttis (-16 procent), Kristinestad (-16 procent), Kaskö (-14 procent), Lovisa (-13 procent), Lappträsk (-13 procent), Kimitoön (-12 procent), Raseborg (-12 procent), Lojo (-10 procent) och Korsnäs (-10 procent).
— De främsta orsakerna till förändringarna i kommunerna är åldersstrukturen och intern migration.
På Åland förväntas det finnas kring 4 400 fler svenskspråkiga år 2040.
I Nyland är den sammanlagda ökningen kring 500 personer, i Egentliga Finland kring 100, medan den svenskspråkiga befolkningen minskar med kring 2 600 personer i Österbotten och med kring 700 i kommuner som inte har svenska som officiellt språk.