Professor: ”Unga förstår källkritik, nu behöver vi tala om att lita på källan” – så kan skolan undervisa om AI
Hur ska skolan förbereda barnen för en värld med artificiell intelligens (AI)? AI är en allt mer integrerad del i vår tekniska vardag och AI-litteracitet bör bli en del av undervisningen i skolan, säger Linda Mannila, biträdande professor i datavetenskap på Helsingfors universitet.
– Digital kompetens är inskriven i läroplanen och vi kan läsa läroplanen med AI-glasögon, säger Mannila.
ÅU träffar henne efter att hon talat på den internationella lärarkonferensen Science on stage i Åbo. Vi ska tala om hur AI kan tas in i skolundervisningen, men samtalet får snabbt en bredare samhällsrelevans.
AI-tekniken är svår att förstå, inte ens de som programmerar AI vet egentligen hur den fungerar. Men vi kan lära barnen att reflektera kring positiva och negativa effekter med tekniken.
Linda Mannila, biträdande professor på HU
För Mannila handlar undervisningen om AI inte endast om att ge eleverna en teknisk förståelse för tekniken.
– Det handlar även om hur samhället fungerar och hur vi kan leva med den här tekniken. Det här gör att läraren inte heller måste vara expert på AI för att diskutera frågor kring tekniken med barnen, säger hon.
Mannila leder projektet Ailit, som är ett samarbetsprojekt mellan Helsingfors universitet och Experience Lab. De utvecklar undervisningsmaterial för AI-litteracitet, det vill säga förståelse för vad AI är och hur det påverkar vår vardag och vårt samhälle.
– AI-tekniken är svår att förstå, inte ens de som programmerar AI vet egentligen hur den fungerar. Men vi kan lära barnen att reflektera kring positiva och negativa effekter med tekniken. Till exempel på vilka sätt kan vi använda den och när är det inte bra att använda AI. Barnen har otroligt spännande tankar om det här när man öppnar upp frågorna för dem, säger hon.
Konkret undervisning om AI
Skolans roll är att förbereda eleverna för världen utanför skolan. Därför är det, enligt Mannila, viktigt att se över hur undervisning om AI få rum i den aktuella läroplanen.
Ailit har genom samarbete med klasslärare sett att det är möjligt att få in tre lektioner om AI per läsår med den aktuella läroplanen.
Det gäller att göra undervisningen konkret för eleverna.
– Den första lektionen handlar om vad AI är och var det finns. Många barn har redan en förståelse för vad AI är. De kanske har en AI-vän i någon app som de märker att liknar en riktig vän men är ändå inte riktigt det.
Det andra paketet är mera tekniskt.
Eleverna kan själva träna en AI med olika ingångsdata för att få en förståelse hur data påverkar AI-programmens svar. Till exempel träna en känslo-AI med bilder på sina egna ansiktsuttryck.
– Det här är något vi måste tänka mycket på i samhället i dag. AI-programmen kan lätt förstärka stereotyper på problematiska sätt och vi måste vara uppmärksamma så att AI-genererad falsk information inte används som ingångsdata.
När är tekniken bra och när vill vi inte ha den?
Det tredje paketet handlar om etiska frågor. Till exempel kan man diskutera om man ska ge en hemhjälpsrobot utrustad med en kamera till mormor.
– Här märker vi att eleverna har insiktsfulla tankar. Visst är det bra om man kan hålla koll på mormor om hon fallit och skadat sig, men vill man kunna se när hon går på toaletten? Det finns också andra frågor att öppna upp, som var filmen sparas och eventuella problem där.
Mannila säger också att barnen ofta ser möjligheter med tekniken som många äldre knappast skulle komma på.
Också frågor som berör barnens egen vardag diskuteras.
Ibland har betoningen på källkritik gått för långt så att lärare märker att barn tror att allting är fejkat. Vi måste också tala källtillit med eleverna.
Linda Mannila, biträdande professor på HU
– Många unga är väldigt glada åt att AI till exempel tar fram en spellista på Spotify som är perfekt för dem. Eller att strömningstjänsten rekommenderar vad de ska se på till näst.
Men det går utmärkt att öppna upp de här frågorna och tillsammans reflektera över för- och nackdelar kring valfriheten med barnen.
Vill introducera källtillit
Mannila har märkt att barn och unga i dag har förstått vikten av källkritik väldigt bra.
De har blivit itutade vikten av källkritik hela livet. De förstår att videon och bilder lätt kan vara fejkade och att mycket på sociala medier inte är sant.
– Ibland har betoningen på källkritik gått för långt så att lärare märker att barn tror att allting är fejkat. Vi måste också tala källtillit med eleverna.
Frågan om vilka källor som är tillförlitliga i en värld med upptrappat nyhetstempo och allt mer AI-genererad falsk information blir allt hetare. Mannila lyfter upp att media som fungerar lite mera långsamt, som traditionella nyhetsredaktioner, kommer att vara viktiga.
– Men de är inte heller immuna mot misinformation, säger Mannila.
Hon har inga snabba svar på hur problemen ska lösas. Men Mannila hyser inga tvivel om att medvetenhet om AI och källtillit är centrala för att kunna tackla problemen.
– Skolan har ett ansvar att förbereda eleverna för vuxenvärlden.
– Samtidigt är jag optimistisk och tror att lagstiftning och tekniska lösningar kommer att komma ifatt och kunna hjälpa oss att hantera problemen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.