Professor: Skolattacken i Kuopio borde betraktas som ett terrordåd – definitionen av terrorism måste ses över
Om lagen om terroristbrott var mera objektiv så skulle ett dåd som skolattacken i Kuopio betraktas som ett terrordåd, anser professor Martin Scheinin. Foto: Sofia Westerholm/SPT
Attacken på ett yrkesinstitut i Kuopio, där en 25-årig man dödade en och skadade flera personer, var troligen ett terrordåd, anser Martin Scheinin, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid European University Institute i Florens.
Detsamma gäller skolskjutningarna i Kauhajoki 2008 och Jokela 2007, bombdådet i köpcentret Myyrmanni i Vanda 2002 samt skottlossningarna i Hyvinge 2012 och Imatra 2016.
Enligt Scheinin är strafflagens paragraf om terroristbrott dåligt formulerad. Problemet med paragrafen är att den förutsätter att gärningsmannen har ett ”terroristisk syfte”, vilket kan vara svårt att bevisa.
Därför föreslår Scheinin en ny definition av terrorism. I hans definition frångår man problemet med terroristiskt syfte och fokuserar på det väsentliga, offren.
– Det centrala i terrorism är att terrorismens följder riktar sig mot någon annan än den man egentligen motsätter sig. Det innebär att utomstående personer blir instrument för terroristen, säger han.
Enligt hans definition är det mindre viktigt varför en person begår ett terroristdåd. Det centrala är dådets faktiska omständigheter. Om dådet riktar sig mot flera slumpmässigt utvalda personer som reduceras till gärningsmannens instrument, vilket är fallet i exemplen ovan, är det fråga om terrorism.
Finland hade ingen terrorismlagstiftning
Strafflagens kapitel om terrorism har vuxit fram gradvis sedan 2003. Innan dess hade Finland ingen egentlig terrorismlagstiftning. Startskottet bestod av Europeiska rådets rambeslut att bekämpa terrorism.
Därefter har nya paragrafer tillkommit 2014, 2016 och senast 2018, då Finland implementerade EU:s terrorismdirektiv.
Paragraferna kan ses som reaktioner mot de över sextio islamistiska terrordåd som skett i olika europeiska länder under 2000-talet. De är med andra ord kasuistiska. Det vill säga, de bygger inte på generella regler utan på tillfälliga beslut som motiverats av rådande omständigheter.
Detta innebär att lagstiftningen också har kommit att rikta sig mera mot terrorism som begås av muslimer än av icke-muslimer.
Annan syn på knivhuggningen i Åbo
Scheinin har kritiserat EU:s terrorismdirektiv och Finlands terrorismparagrafer flera gånger, bland annat då knivattacken i Åbo (år 2017) behandlades i Egentliga Finlands tingsrätt.
Tingsrätten valde till slut att döma gärningsmannen för två mord i terroristiskt syfte och åtta mordförsök i terroristiskt syfte.
– Enligt vår nuvarande lagstiftning var knivhuggningen i Åbo i mitt tycke inte ett terrordåd, eftersom rätten inte lyckades visa att gärningsmannen hade terroristiskt syfte. Men enligt min definition så var den det, säger Scheinin.
Enligt tingsrätten försökte gärningsmannen ”injaga allvarlig fruktan” hos befolkningen, vilket är en av definitionerna av terroristiskt syfte enligt lagen, men Scheinin köper inte påståendet.
– I verkligheten var det gärningsmannen som var rädd. Han var en ung, övergiven asylsökande som övervägde självmord, men i stället för att begå självmord blev han inspirerad av Islamiska staten och beslöt att skära halsen av folk och ropa allahu akbar för att övervinna sin rädsla.
Vill slopa kravet på terroristiskt syfte
I och med att Scheinins nya definition struntar i gärningsmannens syfte och endast ser på dådet och dess följder är den mera objektiv än den nuvarande definitionen.
– Den nuvarande definitionen är rätt arbiträr. Där ingår några allmänt accepterade definitioner av terrorism – bland annat att orsaka skräck i befolkningen och tvinga staten att agera på ett visst sätt – men det är långt ifrån uttömmande.
– Till exempel saknas där hat, hämnd och strävan efter att bli känd.
Lösningen, enligt Scheinin, är att slopa kravet på terroristiskt syfte. Det innebär att gärningsmannens samhälleliga, politiska eller religiösa associationer blir irrelevanta och att lagen därmed blir mera rättvist.
En terrorist är en person som begår ett terrordåd, helt enkelt.
Scheinins definition av terrorism är inspirerad av Israel. Israeliska experter inom terrorism struntar totalt i vad gärningsmannen eventuellt hade för syften om hen bestämmer sig för att spränga en bomb i en buss full med skolbarn.
– Det spelar ingen roll, rätten behöver inte bevisa varför gärningsmannen gjorde som hen gjorde. Kan hända att hen var en likadan stackare som gärningsmannen i Åbo och övervägde självmord men i stället blev rekryterad att genomföra en självmordsattack, säger Scheinin.
Speciellt då det gäller självmordsattacker är det väldigt svårt att få reda på vad som var syftet, anser Scheinin.
– Det är alltid en efterhandskonstruktion.
Detta säger lagen:
Enligt strafflagens kapitel om terroristbrott har en gärningsman ett terroristiskt syfte om hen har för avsikt att: injaga allvarlig fruktan hos en befolkning, tvinga regeringen, en myndighet eller en internationell organisation att göra eller underlåta att göra något, upphäva eller ändra en stats konstitution, destabilisera rättsordningen eller tillfoga statsekonomin eller de grundläggande samhällsstrukturerna stor skada, tillfoga en internationell organisations ekonomi eller övriga grundläggande strukturer stor skada.
Läs också:
Kuopio-dådet: Den misstänkte gärningsmannen har häktats
”Studerande ska känna att de är på rätt plats” – krisgrupp vid Åbo yrkesinstitut möttes för att diskutera tragedin i Kuopio
CKP om Kuopiodådet: Mordmisstänkte verkar ha agerat ensam
Gärningsmannen i skolattacken i Kuopio bar svärd och pistol — detta vet man om dådet
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.