Professor: Minoritetsspråk har ett ekonomiskt mervärde – ”De som kan ovanligare minoritetsspråk får oftast större lönepåslag”
Det lönar sig ekonomiskt att värna om de europeiska minoritetsspråken. Det anser professor Bengt-Arne Wickström vid Andrássy-universitetet i Ungern.
Wickström är en av huvudtalarna på en konferens som tacklar de europeiska minoritetsspråkens ställning. Konferensen ordnas av intresseorganisationen Federal Union of European Nationalities (Fuen), Folktinget och kulturcentret Hanaholmen.
— En analys av 80 forskningsrapporter visar att cirka 44 procent av all gränsöverskridande handel har en koppling till ett gemensamt språk. Vi ska inte underskatta språkets betydelse i kommersiella sammanhang, säger Wickström.
Enligt Wickström handlar den språkliga betydelsen i handelsutbytet inte så mycket om kommunikation, utan om identitet och kulturell tillhörighet. Av samma anledning är det lättare att idka handelsutbyte om man talar samma språk.
— Arbetslösheten är lägre bland dem som talar kymriska och engelska i Wales. Samma gäller dem som talar katalanska i Katalonien. Det lönar sig ekonomiskt att kunna flera språk, säger Wickström.
Johan Häggman, politisk rådgivare på Fuen, går ett steg längre.
— Schweizisk forskning visar att språklig mångfald och flerspråkighet ger ett tillskott på cirka 10 procent till bruttonationalprodukten, säger Häggman.
Mikael Sjövall/SPTEngelskan förslår inte
Häggman sticker inte under stol med att konferensens fokus är ett strategiskt val.
— EU ställer allt oftare krav på ekonomisk tillväxt och jobb som villkor för ekonomiska stöd. Vi vill på det här sättet synliggöra det ekonomiska mervärdet i de flerspråkiga regionerna inom EU, säger han.
Häggmans chef, Europaparlamentariker Loránt Vincze, som basar för Fuen, räknar upp en lång rad autonoma, flerspråkiga regioner som har ett högre bnp per capita än det europeiska genomsnittet. På hans lista figurerar bland annat Katalonien, Tyrolen och Baskien.
— I en globaliserad värld lever många i villfarelsen att engelskan räcker som ett slags lingua franca. I själva verket är det så att de som kan ovanligare minoritetsspråk oftast får större lönepåslag i arbetslivet än de arbetstagare som talar stora nationalspråk, säger Wickström.
Det ekonomiska mervärdet är större om minoritetsspråket råkar gränsa till en stormakt som har samma nationalspråk. Av samma anledning åker den lilla tyska minoriteten i Belgien snålskjuts på Europas ekonomiska motor i grannlandet Tyskland.
— De lokala företagen i östra Belgien intygar att största delen av den lokala produktionen går på export och för det behöver de språkkunnig personal som kan tyska, säger Grégory Dalbert, politisk rådgivare för regeringen i Östbelgien.
Ryskan inte ett mervärde
Konferensens huvudfåra fick mothugg av professor Artjoms Ivlevs vid University of the West of England.
— Min forskning visar att ryskspråkiga i Estland, Lettland och Litauen har lägre genomsnittlig inkomst och högre arbetslöshet än den övriga befolkningen i dessa länder, säger han.
Ivlevs forskning visar likaså att de baltiska ländernas handelsutbyte med Ryssland minskar stadigt.
— Det är tveksamt om den ryskspråkiga befolkningen i dessa länder har gynnats av handeln med Ryssland.
Ivlevs tog varken upp EU:s ekonomiska sanktioner mot Ryssland efter ockupationen av Krimhalvön eller den ryskspråkiga befolkningens kunskaper i andra språk än ryska.
Marginalisering och assimilation
Bengt-Arne Wickström varnar för de ekonomiska konsekvenserna av att minoritetsspråken trängs undan i den offentliga sfären. Han hänvisar bland annat till det ungerska språkets marginalisering i Rumänien, men också till det svenska språkets marginalisering i vissa delar av Finland.
— Svenskan har tappat terräng i Nyland och syns allt mer sällan i stadsbilden i huvudstadsregionen. Det här ställer nya krav på den svenska minoriteten, säger Wickström.
Enligt Wickström är den så kallade procentregeln förödande för många språkliga minoriteter då den leder till en omdefiniering av regioners språkliga status, vilket i sin tur påskyndar assimilation.
— Ju mindre den språkliga minoriteten blir i ett visst område, desto mer måste man se över sina språkpolitiska prioriteringar. Det gäller att satsa på kostnadseffektiva åtgärder som ökar synligheten, säger Wickström.
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.