Professor inför nazistdemonstration i Åbo: ”Alla organisationer behöver man inte tolerera”
Elina Pirjatanniemi.
Det talas mycket om mänskliga rättigheter, jämlikhet och yttrandefrihet.
Rättigheter som många i dag vill värna om, och det är förstås enbart positivt.
Men det finns en gräns. Och den vill professor i statsrätt och folkrätt Elina Pirjatanniemi påminna om.
Tidigare i veckan skrev hon en kolumn i Turun Sanomat som handlar om just det här.
I dag, ett år efter knivattacken i Åbo, ordnar Nordiska motståndsrörelsen, NMR (Pohjoismainen Vastarintaliike, PVL) en demonstration i stan.
– Vi måste tolerera väldigt mycket, också andra åsikter vi själva inte står för, men vi måste komma överens om spelreglerna, säger Pirjatanniemi.
– Man kan inte använda människorättsargument för att kränka andra.
Kolumnen har fått mycket respons. Till stor del positiv.
– Men texten har säkert också retat upp många. Vissa e-postdiskussioner där vi aldrig kommer att enas, har ändå avslutats någorlunda artigt.
Ett argument hon fått i diskussionen är att det inte handlar om en så stor grupp (NMR).
Men Pirjatanniemi är inte intresserad av antalet enskilda individer.
– Jag skrev texten för att jag tycker det är viktigt att säga ifrån och göra det tydligt. Det hör också till mitt yrke att göra det.
Det finns betydligt fler ”farliga” organisationer än Nordiska motståndsrörelsen, är ett annat argument Elina Pirjatanniemi fått.
Hon håller med. Det finns andra grupper vi inte ska tolerera, till exempel våldsamma jihaddister.
– Alla sådana gäng som utgår från att vissa personer inte har ett människovärde hör till samma kategori.
Grupper som inte vill spela enligt samma regler som övriga samhället behöver man inte förhålla sig neutralt till, menar hon.
– Det är fullständigt okej att säga nej när det gäller vissa saker.
I slutet av 2017 beslöt tingsrätten i Birkaland att den Nordiska motståndsrörelsens finländska avdelning skulle upphöra med sin verksamhet.
– Man kan inte hindra folk från att ha åsikter eller tycka vad de vill, men juridiskt kan man stoppa dem.
Beslutet har ännu inte trätt i kraft eftersom domen överklagats. I höst tar hovrätten ställning.
Det här är ett principiellt intressant fall, säger Pirjatanniemi som har läst igenom tingsrättens dom.
– Det blir intressant att se hovrättens dom.
Tills vidare är den här typen av rättsfall väldigt ovanliga i Finland.
Pirjatanniemi litar på att rättvisa segrar.
– Finland är en stabil rättsstat och jag vet att vi har ett rättsväsende som i regel är väldigt proffsigt.
Hon är inte heller orolig för att någon skulle har möjlighet att påverka domarnas beslut.
– Den finländska domarkåren är proffsig och har integritet.
Inställningarna mot personer med utländsk bakgrund är ofta kritiska i dag.
Pirjatanniemi anser inte att det beror på den enskilda terrorattacken i Åbo för ett år sedan.
– Men givetvis bidrog det till helheten.
Hennes bedömning är att även finländarnas syn på utlänningar förändrades i och med den stora globala flyktingkrisen som startade för några år sedan.
– All förvirring som uppstod då kändes av också i Finland.
Attityden mot utlandsfödda märktes bland annat på språkbruket i kommentarsfälten då ÅU bevakade artiklarna om rättegången mot gärningsmannen.
Aldrig har det varit lika kraftigt då.
– Bland annat väcktes otrolig tumult över någon min den åtalade hade på någon bild. Det bevisar hur otroligt minerad mark det här är, säger Pirjatanniemi som följde diskussionen på ÅU:s Facebook.
En orsak är att gärningsmannen inte riktigt anses vara ”en av oss”.
– Dessutom är oprovocerat våld som sker på allmänna platser alltid jätteskrämmande.
För ”det kunde ha varit jag”.
Elina Pirjatanniemi lyfter upp arbetet som polisen utförde för ett år sedan.
– Vanlig finsk polis som patrullerade på gatan gjorde allt rätt i rätt ögonblicket.
En utländsk kollega till Pirjatanniemi förvånades över polisen valde att skjuta gärningsmannen för att skada i stället för att döda.
– Det var det enda rätta, så gör man i en rättsstat Nu hamnade han inför rätta.
Pirtajanniemi har 100% rätt. Vi behöver inte godkänna all ”yttrandrefrihet”. Vi är inte underställda intentionell misstolkning av lagar å bestämmelser. Sunt förnuft borde gälla.