Professor i straffrätt: Tillslaget mot Airiston Helmi var helt exceptionellt
Polisen slog till bland annat mot Villa Ybbersnäs i Pargas. Foto: Monica Forssell
Centralkriminalpolisen arbetar fortfarande för högtryck med utredningen av den misstänka ekonomiska brottsligheten inom Airiston Helmi.
Två män sitter häktade misstänka för grovt skattebrott och medhjälp till grovt skattebrott.
Misstanken om penningtvätt kvarstår, men bevisen har inte varit tillräckligt starka för att de skulle hålla för en häktning.
Att utreda en penningtvättshärva av den här dimensionen blir en tuff uppgift för polisen.
Kan behövas hjälp från utlandet
För att komma igång måste man först ta reda på hur och var pengarna har tvättats, varifrån pengarna härstammar och var den kriminella verksamheten har fått sin början, säger professorn i straffrätt vid Helsingfors universitet, Dan Frände.
– Om det finns kopplingar till Ryssland eller andra länder utanför EU blir det svårt. Även om det finns många språkkunniga experter inom CKP är det inte sagt att de får ut någon information. Det behövs säkert rättshjälp också från utlandet.
Polisen har varit förtegen om hur utredningen framskrider och om det finns flera misstänkta än de två män som har häktats.
Mycket tyder ändå på att investeraren och Airisto Helmis tidigare styrelseordförande, ryssen Pavel Melnikov är högintressant i utredningen.
Pavel Melnikovs roll oklar
Bland annat har Helsingin Sanomat försökt reda ut Melnikovs roll i företaget, men någon klarhet har tidningen inte fått.
Vem som nu äger Airiston Helmi är oklart skrev HS den 30 september.
Enligt tidningen köptes aktierna år 2013 av ett polskt skalbolag – det vill säga det finns enbart som ett namn – och för tre år sedan övertogs de av annat polskt skalbolag, för att sedan köpas av italienska Perlago SRL.
– Det kan förstås hända att han har tjänat pengar på någon form av brottslig verksamhet i Ryssland och att pengarna sedan tvättats i det finska bolaget. Om han inte skyddas av Putin kan polisen få ut de uppgifterna, säger Frände.
Exceptionell operation
När polisen slog till mot Airiston Helmis 17 fastigheter i Pargas under veckoslutet 22 – 23 september hade polisen inte några bevis för penningtvätt.
Däremot måste polisen ha varit tämligen säker på att misstankarna om skattebrott skulle bekräftas vid tillslaget, säger Frände.
– Man skulle inte ha inlett en så här stor operation om det inte fanns bevis för någonting. Sannolikt har det gällt skattebedrägeriet och så har man hoppats på att också hittat något annat.
–Men hela den här operationen har nog varit helt exceptionell för finländska förhållanden.
Arkiv/Kim LundDet blir svårt för polisen att bevisa att Airiston Helmi har sysslat med penningtvätt. Foto: Kim Lund
Konfiskerade pengar hör sannolikt ihop med skattebrotten
Polisen hittade bland annat cirka 3 miljoner euro och 180 000 euro i amerikanska dollar vid tillslaget.
De här pengarna har knappast något med penningtvätten att göra, säger Frände. Mer sannolikt är att de kan kopplas till de misstänkta skattebrotten.
– Pengarna är säkert kopplade till företagets aktiviteter i Finland. Men jämfört med andra stora skattebrott som har begåtts i Finland och där man systematiskt har betalat ut svarta löner är det otänkbart att det här skulle röra sig om någon omfattande verksamhet.
Knappt om tid
Tingsrätten har bestämt att åtal måste väckas senast den 28 februari.
Tills dess är det omöjligt för polisen att få ihop bevis som håller för ett åtal för penningtvätt, tror Frände.
Tiden blir också knapp för styrka misstankarna om skattebrott.
Ett inte helt otänkbart scenario är därför att de häktade försätts på fri fot, tiden för att väcka åtal förlängs och att polisen på så sätt får mera tid på sig att gå vidare penningtvättspåret.
Här kan du läsa allt om polisoperationen i skärgården
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.