Professor i hälsorätt om Finlands coronarestriktioner: Grundlagen borde tolkas mer som i Europa
Lasse Lehtonen, diagnostikchef vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och professor i hälsorätt vid Helsingfors universitet, anser att den finländska grundlagstolkningen försvårar regeringens arbete för att stoppa spridningen av coronaviruset.
Många av regeringens förslag för att stoppa smittspridningen har strandat då de nått riksdagens grundlagsutskott. Till exempel satte utskottet stopp för att begränsa restaurangernas verksamhet på grund av att det kunde inskränka på företagens näringsfrihet.
Lehtonens budskap är att grundlagsutskottets tolkning av vad som är oundvikligt är för strikt.
— I diskussionerna kring olika restriktioner har det ofta konstaterats att de inte är oundvikliga. Till exempel kan man tillämpa striktare restriktioner på restauranger endast om man kan bevisa att en stor del av smittspridningen ägt rum i sådana lokaler, säger Lehtonen.
Lehtonen tycker det är juridiskt märkligt att epidemiläget måste trappas upp till en kritisk nivå innan regeringen kan vidta åtgärder som beredskapslagen tillåter. Lagstiftningen borde enligt honom i första hand tillämpas i förebyggande syfte.
Också statsminister Sanna Marin (SDP) har uttryckt frustration över att lagstiftningen enligt henne inte tillåter tillräckliga medel för att förebygga smittspridningen.
Samma möjligheter som i Europa
I ett blogginlägg för Uusi Suomi liknar Lehtonen situationen med trafikregler i förhållande till rörelsefriheten. Det är allmänt känt att om man kör i hög hastighet är risken större att trafikolyckor sker. Myndigheterna är inte heller skyldiga att bevisa att varje enskilt trafikmärke är nödvändigt för trafiksäkerheten.
— Man måste helt enkelt godkänna de allmänna kraven på att man ska köra försiktigt, säger han.
Lehtonen anser att man i Finland borde ha samma möjligheter att införa liknande restriktioner som man har i andra europeiska länder.
— I praktiken är den finländska grundlagen och dess paragrafer likadana som det som står i det europeiska människorättsavtalet. Man borde tolka lagen likadant som man gjort i Europa och inte ställa egna krav för restriktionerna, säger han.
När man i slutet av 1990-talet förnyade grundlagen var syftet enligt Lehtonen att den skulle bli mer enhetlig med de övriga europeiska länderna.
— Tanken var inte att vi skulle ha extra fordringar för att tillämpa restriktioner för att stoppa till exempel en smittsam sjukdom. På det här sättet kan det i europeiska sammanhang bli svårt att hitta gemensamma åtgärder.
Tredje vågen
I Finland ser vi nu den så kallade andra vågen av coronaviruset. I november varnade Världshälsoorganisationen WHO om att en tredje våg kan nå Europa innan man hunnit börja vaccinera mot covid-19.
Enligt Lehtonen kommer vi i Finland troligtvis inte se någon stor skillnad mellan den andra och tredje vågen. Han betonar ändå att vågorna inte är ett biologiskt fenomen, utan mer illustrativa.
— Så länge vi har restriktioner kan vi hålla situationen under kontroll, men när man avlägsnar dem ökar smittspridningen igen och då kommer nästa våg. Men det handlar fortfarande om samma sjukdom. Egentligen är det bara vaccinet som kan stoppa epidemin.
I måndags tog man i bruk striktare åtgärder i Helsingfors för tre veckor framåt. Också i bland annat Åbo har man den senaste veckan återgått till hårdare restriktioner. Lehtonen tror inte att tre veckor räcker för att hålla nere smittfallen.
— Jag tror att vi behöver hålla kvar restriktioner ända tills vi kan introducera vaccinet. Eftersom vi har så många fall runtom i landet är det nästan omöjligt att lyfta restriktionerna utan att smittspridningen tar fart på nytt.
Lehtonen tror att de flesta finländare följer rekommendationerna och restriktionerna, även om det alltid finns grupper som inte tar situationen på allvar. Han förstår att ju längre tiden går, desto mer längtar folk tillbaka till en normal vardag. Han uppmuntrar ändå folk att hålla ut lite längre.
— Vi har levt med det här i nästan ett år nu. Nu behöver vi bara vänta några månader till på att kunna sätta i gång med vaccinationerna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.