Professor: "De finska klimatutsläppen kan ha minskat med cirka 5 procent under coronakrisen"


Energiindustrin har inte påverkats nämnvärt av coronakrisen, men på grund av minskad trafik och omstruktureringar inom servicebranschen kan de finska klimatutsläppen ha minskat med cirka fem procent, uppger professor Peter Lund vid Aalto-universitetet. Foto: Mikael Sjövall/SPT
En del av utsläppsminskningarna kan bli bestående på lång sikt. Efter pandemin kan det bli allt vanligare med distansjobb, vilket kommer att minska på onödiga arbetsresor.
Även i Finland har klimatutsläppen minskat framför allt inom trafiken. Många passagerarfartyg och flygplan står för närvarande stilla och de flesta fritidsresor har lagts på is. Trafiksektorn står för drygt en femtedel av de årliga klimatutsläppen i Finland.
— När vi beaktar den minskade flyg-, fartygs- och personbilstrafiken och minskningen inom servicebranschen så utgår jag från att de finska klimatutsläppen hittills har minskat med cirka fem procent under coronakrisen, säger Peter Lund, professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet.
De finska koldioxidutsläppen uppgick till 56 miljoner ton enligt Statistikcentralens senaste statistik från 2018. Finland har de största klimatutsläppen i Norden både i absoluta tal och räknat per invånare, påminner Lund.
— Processindustrin står för ungefär hälften av Finlands energiförbrukning, men den tunga industrin har än så länge inte tvingats trappa ned sin produktion eller stänga fabriker på grund av coronakrisen, säger han.
Vanligare med distansjobb
Energiindustrin har inte påverkats nämnvärt av coronakrisen. Det är i huvudsak företag inom serviceindustrin som har tvingats permittera och lägga om produktionen, men utsläppen från den sektorn är mindre.
— Ekonomiska experter räknar med att den finska bruttonationalprodukten kunde i värsta fall sjunka med cirka tio procent i år som en följd av alla begränsningar under coronakrisen. Bnp, elkonsumtion och klimatutsläpp går delvis hand i hand. Därför tror jag att de finska utsläppen kommer att minska med cirka fem procent, säger Lund.
Utsläppsminskningarna kan bli större om den tunga industrin tvingas stänga fabriker, tillägger han. Enligt Lund kan coronakrisen också leda till bestående effekter som påverkar de finska klimatutsläppen.
— Jag tror att allt fler kommer att satsa på distansjobb efter coronakrisen. Många har nu fått upp ögonen för fördelarna med att jobba på distans då de har lärt sig att använda digitala verktyg. Då inser man också hur idiotiskt det är att till exempel flyga till Bryssel på ett möte för en dag när man i stället kan hålla en videokonferens.
Lund tror att transportsektorn kanske får räkna med strukturella förnyelser, vilket kommer att minska på klimatutsläppen på lång sikt.
— Inom de övriga sektorerna, till exempel inom processindustrin, kommer det hela att rulla på som tidigare efter att krisen är avvärjd.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.