Professor: Bouanane är inte sinnessjuk
Ett av offren dog på Salutorget i Åbo. ÅU-foto
Förundersökningen kring knivdådet i Åbo den 18 augusti är nu klar och fallet går vidare till riksåklagarämbetet.
Brottsrubriceringen är två mord och nio mordförsök begångna i terroristiskt syfte.
Huruvida åtalet också kommer att innehålla terrorrekvisitet klarnar senast den 28 februari som är den bakre gränsen för när åtal måste väckas.
Oberoende av åtalets exakta ordalydelse kommer den misstänkta gärningsmannen Abderrahman Bouanane att dömas till livstids fängelse, säger Dan Frände som är professor i straffrätt vid Helsingfors universitet.
– Det är ganska entydigt: dådet har varit planerat och övervägt. Han kommer att dömas för mord, det kommer han inte undan.
Åtalas han för mord i terroristiskt syfte blir fallet juridiskt sett betydligt intressantare. Det skulle i så fall vara första gången terrorparagrafen används i ett fall som gäller brott mot liv.
I det här fallet verkar det som om gärningsmannen är en terrorist och krigare vars syfte har varit att skada Finland och göra folk rädda.
Tidigare i år behandlade Helsingfors tingsrätt ett mål där tre män åtalades för bland annat förberedelse för brott som begåtts i terroristiskt syfte. Männen misstänktes för att ha planerat resa till Syrien för att strida för en terroristorganisation. Männen friades från alla terrormisstankar och hittills har ingen i Finland dömts för terrorbrott.
Definitionen för ett brott begånget i terroristiskt syfte är bland annat att gärningen ska injaga allvarlig fruktan hos befolkningen eller allvarligt skada och destabilisera en stat.
Mycket tyder på att Bouananes gärning uppfyller de här kraven, säger Frände och hoppas att åklagaren väcker åtal för terrorbrott.
– Skulle jag vara åklagare skulle jag göra det. I det här fallet verkar det som om gärningsmannen är en terrorist och krigare vars syfte har varit att skada Finland och göra folk rädda. Det finns orsak att pröva paragrafen och få ett prejudikat.
Abderrahman Bouanane deltog i häktningsförhandlingarna den 22 augusti per videolänk från sjukbädden på ÅUCS. Vid hans sida advokaten Kaarle Gummerus. Arkvibild
Oberoende av om Bouanane döms för mord i terroristiskt syfte eller bara för mord är straffet livstids fängelse. Han kan då ansöka om villkorlig frigivning tidigast efter tolv år. När en livstidsfånge ansöker om villkorlig frigivning görs en riskbedömning av fången och är man dömd för terrorbrott kan det svårare att få ett positivt utlåtande, tror Frände.
– Terroriststämpeln är mera stigmatiserande och jag tror att han får det svårare att bli villkorligt frigiven i fall han döms för mord i terroristiskt syfte.
Det har också gjorts en sinnesundersökning av Bouanane för att fastställa om han var vid sina sinnens fulla bruk då han utförde dådet.
Resultatet av sinnesundersökningen offentliggörs när rättegången inleds. Men allting tyder på att han kommer att friskförklaras, han är en människa som ville göra onda saker, säger Frände.
– I straffrättslig mening verkar han vara helt frisk och jag tror inte en sekund på att han är sinnessjuk. Också Breivik bedömdes ju vara frisk.
Enligt finländsk rättspraxis kommer Bouanane att avtjäna sitt fängelsestraff i Finland, säger regeringssekreterare Juhani Korhonen vid Justitieministeriet. Han kan också ansöka om att sitta i fängelse i sitt i hemland Marocko. I så fall måste både Finland och Marocko godkänna en förflyttning.
Rättegången kan hållas i Starrbacka fängelse
Tingsdomare Tapio Katajamäki vid Egentliga Finlands tingsrätt ber nästan om ursäkt för att han inte kan svara på alla frågor om den kommande rättegången mot den misstänkte gärningsmannen Abderrahman Bouanane.
Katajamäki fungerar som ordförande när rättegången väl inleds, men tillsvidare är tidtabellen och de praktiska detaljerna oklara och några klara svar om arrangemangen kan Katajamäki ännu inte ge.
Åtal måste väckas senast den 28 februari. Katajamäki gissar att huvudförhandlingen kan börja kring månadsskiftet mars-april.
Av säkerhetsskäl är det möjligt att rättegången hålls i Starrbacka fängelse, säger Katajamäki utan att närmare precisera säkerhetsaspekterna eller om det finns någon speciell hotbild kring rättegången.
– Det är sällsynt, men inte unikt att hålla en rättegång i fängelset. Men det är en offentlig rättegång och det blir en utmaning att ordna den så att allmänheten kan följa den. I så fall kan man ordna en videolänk till tingshuset.
Fallet går nu till riksåklagarämbetet för åtalsprövning.
Häradsåklagare Hannu Koistinen vid åklagarämbetet i Uleåborg ingår i den åklagartrio som förbereder åtalet. Gruppen har under hela förundersökningen arbetat intimt ihop med Centralkriminalpolisens utredare och Koistinen räknar med att tidtabellen håller och att åtal kan väckas före den 28 februari.
I åklagargruppen ingår också Sampsa Hakala, från Riksåklagarämbetet samt biträdande riksåklagare Raija Toiviainen.
LÄS OCKSÅ: Gärningsmannen ville dö martyrdöden
Utredningen av knivattacken är unik finländsk polishistoria
Ledig läkare räddade livet på kvinnan med barnvagn
HÄR FINNS FLERA ARTIKLAR OM KNIVATTACKEN I ÅBO
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.