Privata daghem upprörda på Åbo stad
ÅU-foto
ÅU-fotoPrivat eller offentlig dagvård? Tjänstemän i Åbo tolkar stadsstyrelsens krav om effektivisering som att de kommunala daghemmen måste fyllas innan önskemål om servicesedlar kan bemötas. ÅU-foto
Privata dagvårdsproducenter i Åbo är mäkta förbannade på stadens tjänstemän.
De upplever att Åbos linjedragning i frågan om hur servicesedlar inom barndagvården beviljas är orättvis och försätter familjer och daghem i en ojämlik situation.
Dagvården i Åbo består av stadens egna daghem och av olika företags och föreningars daghem.
Stadens officiella målsättning har varit att man själv ska stå för 70 procent av dagvårdsproduktionen. Det målet har man nått och, åtminstone på svenskt håll, överskridit.
Föräldrar som ansöker om dagisplats för sina barn lämnar in prioriterade önskemål, en lista där offentliga och privata alternativ rangordnas.
De privata alternativen är i praktiken en ansökan om en servicesedel som ska täcka en del av dagvårdsavgiften.
De privata dagvårdsproducenterna ser i sina datasystem vem som sökt om plats i deras daghem och kan erbjuda barnen plats.
Men det innebär inte att familjen beviljas en servicesedel. Det beslutet fattas separat av stadens tjänstemän – och det är här som skon klämmer.
I fjol när Åbo stad jämförde sina utgifter för dagvården med andra städers ledde till att stadsstyrelsen kom med ett krav om effektivisering.
Hanna Karlsson, svensk servicechef för dagvården, säger att man måste se till att de kommunala resurserna är i bruk.
Hur gör man det? Jo genom att se till att de kommunala daghemmen fylls först. När de är fyllda börjar man behandla ansökningar om servicesedlar.
Det här gör dagvårdsföretagare Hannu Rantanen minst sagt besviken. Rantanen, vars företag Mukulax har sex daghem i Åbo, säger att han under våren fick signaler från staden om att bereda nya barn plats i vanlig ordning.
Men i maj framgick att stadens nya daghem i Syvälahti på Hirvensalo behöver fler barn. På så sätt kom stadens linjedragning att drabba Mukulax daghem på Hirvensalo.
Rantanen har försökt få Samlingspartiet, som sitter på ordförandeposterna i stadsstyrelsen och i nämnden för småbarnsfostran och undervisning, att ändra på tolkningen av linjedragningen.
Än så länge har han inte fått några löften om att ärendet kommer att diskuteras varken i nämnden eller i stadsstyrelsen. (Artikeln fortsätter efter bilden.)
Kräver ändring. Hannu Rantanen vill att politikerna i staden korrigerar tjänstemännen tolkning av stadsstyrelsens krav om effektivisering. ÅU-foto
Stadsstyrelsens ordförande Lauri Kattelus säger å ena sidan att det inte är styrelsens uppgift att förtydliga stadens linjedragningar. Å andra sidan utesluter han inte att frågan blir ett ärende för stadsstyrelsen.
– Vårt beslut handlade aldrig om att servicesedlar inte skulle beviljas, enbart om att användningsgraden på stadens daghem skulle höjas. Jag har diskuterat frågan med den ansvariga nämndens ordförande och också de ansvariga tjänstemännen kommer att utreda.
Kattelus säger att det låter som att stadsstyrelsens krav tolkats för snävt men han vill se frågan utredd innan han säger om det finns ett problem eller inte.
Rantanen upplever att dagvårdsproducenter hamnar i kläm på grund av att stadens tjänstemän räknat fel vad gäller antalet barn i behov av dagvård.
– Det försätter oss och familjerna i en ojämlik situation, säger Rantanen och syftar på att de nya begränsningarna gäller bara nya familjer och vissa stadsdelar i Åbo, det vill säga stadsdelar där det finns kommunala daghem som måste fyllas.
Familjer kan visserligen ta emot privata dagvårdsplatser och ansöka om stöd för privat dagvård från Folkpensionsanstalten. Men det stödet är för lågt, säger Rantanen.
Sten på bördan är att besluten om servicesedlarna dröjer.
Om föräldrar som sökt om servicesedel, men beviljats kommunal dagisplats, vill göra en rättelseyrkan ska det göras via undervisningsnämndens sektioner.
– Men den finska sektionens sista möte är idag (29.5), säger en uppgiven Rantanen.
Enligt honom har frågan också blivit till en om föräldrarnas rättsskydd och om att staden förbrukat sitt förtroende.
Stina Saari, enhetsansvarig på Folkhälsans daghem Gunghästen, säger att daghemmet har barn som är tänkta att börja till hösten och vars föräldrar inte fått något besked om servicesedeln.
– I värsta fall går det så att familjen inte får placera barnet på önskat daghem. Barn som har syskon på daghemmet har beviljats servicesedel.
Enligt Saari har de privata dagvårdsproducenternas möten med stadens representanter präglats av upprörda känslor den senaste tiden.
Servicechefen Hanna Karlsson säger att staden känner till de privata aktörernas oro och frustration.
På svenskt håll borde den kommunala dagissituationen nu vara kartlagd, vilket betyder att besluten om servicesedlarna är klara att tas.
Under våren har det svenska dagvårdsväsendet slagit larm om att utrymmesbristen är akut. Stämmer inte det längre?
– Det finns en utrymmesbrist. Vi har förskolor som tvingas flytta in i Åbo yrkesinstituts och serviceboendets Hemmets lokaler. Vi har en betydligt större förskolegrupp i Sirkkala än planerat. Vi har en daghemsenhet på Skolgata som ska rivas. Det finns stora områdesvisa skillnader, och behovet varierar enligt år och årstid. Men vi kan inte förvänta oss att privata dagvårdsproducenter sköter allt. Det måste finnas ett kommunalt alternativ, säger Karlsson.
LÄS OCKSÅ: Svensk dagvård i Åbo slår larm
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.