Nya Åland 14.08.2024 11:06

Rappa, raka svar. Det gav president Alexander Stubb när han mötte medierna under sitt besök på Åland.

Om demilitariseringen är budet att status quo gäller.

– Frågan är simpel på det viset att jag ser inget på säkerhetsfronten som ändrats, men man ska alltid lämna en möjlighet att diskutera, säger han.

Efter att ha mött folket på torget i Mariehamn i en timme träffade Alexander Stubb medieuppbådet i 19 effektiva minuter. Han inleder med att tacka dagens värdar och berömma programmet, men också med att meddela att man är överens om att göra besöket till en tradition i slutet av varje sommar.

– Det är bra att ta sig över hit från Nådendal och gå igenom väsentliga frågor som har med självstyret att göra. Jag ser att en av de viktigaste uppgifterna som president är att ha goda relationer med Ålands politiska ledning. Och att övervaka att allt går i enlighet med självstyrelsen och grundlagen.

Den svenska generalen Karlis Neretnieks sade i Nya Åland i måndags att demilitariseringen mest är ett problem, som inte fyller någon säkerhetspolitisk funktion. Hur ser du på demilitariseringen?

– Jag ser det mer som ett problem att svenska generaler uttrycker sig om Ålandsfrågan, jag har inte märkt av så mycket uttalanden från finska sidan. I Finland ser vi inte demilitariseringen som ett problem, inte ur ett säkerhetsperspektiv och inte ur ett institutionellt perspektiv. Om det varit ett problem hade vi haft problem när vi förhandlade om vårt medlemskap i Nato. Nu när jag har varit president i fem månader och har fått en möjlighet att se planerna och infrastrukturen vi har för Ålands säkerhet som ett demilitariserat område så vill jag säga att jag sover gott om nätterna, kanske bättre än den pensionerade svenska generalen, säger Alexander Stubb.

Föreläsning i tre punkter

Tisdagens besök inleddes med en föreläsning av fredsforskaren och professorn Sia Spiliopoulou Åkermark om vanliga missförstånd om Ålandsfrågan.

Lärde du dig något nytt?

– Jo, absolut. Det var en mycket bra föreläsning, inte bara för att hon hade tre punkter, säger han och får journalisterna att skratta.

Alexander Stubb brukar ofta själv prata i tre punkter.

Den här gången gällde punkterna självstyrelsen, demilitariseringen och komplexiteten av Ålandsfrågan.

– Jag lärde mig om Åland som en unik fråga, men också att det finns liknande fall som Åland och att självstyre ofta är unikt. Jag fick en djupare förståelse om bakgrunden, historien och de stora frågorna, det gäller även demilitariseringen, säger han.

Kommer något av det du lärde dig förenkla revisionen av självstyrelselagen?

– Kanske inte arbetet med revisionen, men med vissa frågor som har med demilitariseringen att göra. Det finns en klar koppling mellan Ålands status och självstyre och internationell lag och rättsstaten. Det är en fråga man hela tiden behöver bearbeta, utveckla och diskutera. Jag kommer säkert lyfta fram det i internationella sammanhang.

Inför presidentvalet sa du i en valkompass att man behöver diskutera demilitariseringen i lugn och ro. I vilken riktning skulle du vilja diskutera?

– Just nu är det status quo. Frågan är simpel på det viset jag ser inget på säkerhetsfronten som ändrats, men man ska alltid lämna en möjlighet att diskutera. Den fundamentala frågan är förstås att när avslutas demilitariseringen och Åland måste hjälpas? Vi jobbar hela tiden för ett demilitariserat Åland och jag ser ingen orsak att ändra det just nu.

Mer civil beredskap

Han får två olika frågor från finländsk press som berör möjligheten att Nato och specifikt svenskt försvar skulle röra sig på åländskt territorium. Där blir det ett blankt nej och han upprepar att Finland ansvarar för Ålands säkerhet och att han är helt trygg med den planeringen.

Här följer tidningen Åland upp med en fråga om vad som skulle få honom att oroa sig för Åland.

– Inget oroar mig. Vårt säkerhetspolitiska läge är stabilt. Vi är Natomedlemmar, Åland är en del av Finland, med självstyre, demilitarisering och neutralisering. Det enda jag skulle jobba på mer är att titta på den icke-militära beredskapen. Det är en del av säkerheten och vi har haft en bra diskussion om det i dag och jag kommer framföra vissa teser till myndigheterna i Finland.

Det handlar om informationsförmedling, hybridpåverkan och polissamarbete.

Ryssland, Ukraina och Kina

Medieuppbådet från fastlandet ställer även frågor om allt från gps-störningar, Ukrainas avancemang i Kurskregionen i Ryssland och fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland, men också informationen om att Kina medgett att ett kinesiskt fartyg orsakade skador på en kabel i Finska viken förra hösten.

Gällande gps-störningarna säger presidenten att man först måste utreda om det handlar om rysk illvilja eller inte – det är en tekniskt komplicerad fråga.

– Den senaste informationen jag har är att det inte är baserat på illvilja, men det kan förstås förändras. Om vi ser att det tydligt är baserat på illvilja och ett ryskt agerande kommer vi att uttala oss.

Gällande fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland lyfter han att det skulle vara viktigt att få med Kina och globala syd i förhandlingarna. Han ger också sitt stöd till Ukraina att försvara sig mot Ryssland, också i det anfall man nu gör i Kurskregionen.

Självstyrelserevisionen

På en fråga från tidningen Ålands reporter om revisionen av självstyrelselagen säger Alexander Stubb att Åland är ett exempel på ett fungerande självstyre och en förebild för många länder i världen.

– Men när man jobbar med självstyrelsen, finns det alltid spänningar, det är en spänning mellan centralisering och decentralisering. Jag hoppas att man hittar lösningar på administrativ och politisk nivå.

På en fråga från Ålands radio om det finns en säkerhetsrisk med att Ryssland äger mark på Åland betonar han att det är viktigt med ett fungerande informationsutbyte mellan Finland och Åland.

– Enligt den information jag har så har vi inte sett några problem i dagens läge, men jag vet att diskussioner pågår hela tiden.

Emma Harald

Nya Åland
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln