Sofia Westerholm/SPT 03.12.2020 06:00

Finländarna är inte vana vid kindpussar eller ständigt kramande, och har enligt republikens president Sauli Niinistö lyckats väl i att övergå till en mer distanserad vardag. För presidentfamiljens del har omställningen inte varit lika stor.

Coronaåret har lärt oss att människan inte kan kontrollera allt, men trots det står vi inte helt maktlösa. Det säger republikens president Sauli Niinistö då han blickar tillbaka på det gångna året.

– Nyckelorden är att lyda rekommendationer och begränsningar, och att minnas att man är ansvarig inte bara för sig själv. Alla bär ansvar också för dem som står en nära, säger Niinistö.

Även om 2020 på många vis varit tungt, och också den kommande våren ser ut att präglas av virustermer, tvivlar han inte en sekund på finländarnas vilja och ork att kämpa för att övervinna pandemin.

– Jag litar på att finländarna orkar hålla ut i väntan på ett vaccin. Den effekt vaccinet har kommer självklart inte vara omedelbar och våren blir säkert inte lätt, men vaccineringen vidgas då ständigt och allt fler blir vaccinerade, säger Niinistö.

– Jag tror på att vi klarar det här under våren så att sommaren blir mer normal.

Tsunamikatastrofen gav lärdom

Niinistö tror att omställningen till en mer distanserad vardag har gått lättare för finländarna än för många andra länders invånare då finländare inte är vana vid kindpussar och att kramas i tid och otid.

Han är ändå tydlig med att poängtera att även finländare kämpat hårt för att vänja sig vid coronavardagen, och kampen har gett resultat eftersom Finlands coronasiffror är bland de lägsta inom Europa.

För presidentfamiljen har omställningen till den distanserade vardagen inte varit lika stor.

– Presidentfamiljen måste under vanliga tider också leva mer begränsat, och därför har det kanske varit lite lättare för oss. Vi har blivit vana vid att inte kunna gå fritt hit och dit, säger Niinistö.

– Känslan av att vara begränsad är finländare i allmänhet inte vana vid, men det är vi.

Presidentens arbete har däremot förändrats en hel del till följd av pandemin.

– Jag har inte rest utanför Finland sedan februari och inte alls haft möjlighet att träffa andra statsledare. Vi har förstås tekniska möjligheter att hålla kontakt, men det är inte jämförbart, säger Niinistö.

Niinistö berördes själv starkt av tsunamikatastrofen eftersom han firade jul i Khao Lak i Thailand tillsammans med sina två söner då den enorma vågen svepte in över turistorten 2004. Att vara med om en så omfattande kris gav lärdomar för framtiden, lärdomar som är till nytta då nya samhälleliga kriser uppstår.

– Jag lärde mig då att sådant som verkar omöjligt verkligen kan hända. Det är inte lätt att lära sig att också omöjligheter kan bli verklighet. Jag tänkte mycket på det i samband med tsunamin och jag tänker på det också nu.

Klimatförändring och maktpolitik oroar

Niinistö är nu inne på det tredje året av sin andra presidentperiod. Det innebär att han fungerat som landets främsta ledare av utrikes- och säkerhetspolitiken alltsedan finländarna i den andra valomgången i februari 2012 valde honom framom Pekka Haavisto (Gröna).

Mycket har hunnit hända både i Finland och ute i världen under de snart 9 åren. Statsledare har bytts ut, Kinas inflytande har ökat och EU har både fått nya medlemmar och tappat tidigare.

För tillfället är coronaviruset det stora gemensamma globala hotet, men Niinistö säger att pandemin inte är den enda utmaningen som världen står inför.

– Klimatförändringen är självfallet det största hotet för oss alla. Dessutom har vi sett att geopolitiken och maktpolitiken har kommit tillbaka och där finns alltid risker, säger Niinistö.

– Vi har sett att relationerna mellan stormakterna Kina, USA och Ryssland har blivit sämre. Det är förstås något vi måste följa med noga.

Niinistö ser ändå inte särskilda risker specifikt för Finland i den frågan, men understryker att också lilla Finland är en del av den stora världen.

Förbättrade relationer till stormakter

Innan coronapandemin var fysiska möten med andra statsledare ingen ovanlighet, och Niinistö har träffat såväl USA:s avgående president Donald Trump som den blivande presidenten Joe Biden. Han har också ett flertal gånger träffat andra stormakters ledare såsom Rysslands president Vladimir Putin och Kinas Xi Jinping.

Finlands relationer till de olika stormakterna har under de senaste åren enligt Niinistö blivit bättre.

– Våra relationer är goda då man talar om ett litet land i förhållande till stormakterna, säger han.

– Jag tycker inte att jag själv har en stor roll i utvecklandet av relationerna, utan orsaken är att vi under de senaste åren haft fler möjligheter än tidigare att bygga på kontakterna.

”EU behöver återfå sin position”

Även om EU:s medlemsländer har kvar sin rätt att autonomt besluta om landets egen utrikespolitik, handlar allt fler frågor i dag också om att kunna agera gemensamt inom unionen.

EU antog 2016 en global strategi för unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). I strategin identifierades de största hoten i världen och hur unionen ska svara på dessa. Strategin är en del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU (GUSP).

Men även om EU börjat agera gemensamt i allt fler frågor i dag, ser Niinistö att unionen på den fronten har problem.

– Vi är inte så eniga inom unionen och det har lett till att EU förlorat sin position i världspolitiken. Att få den tillbaka är nu viktigt.

Sofia Westerholm/SPT

Dela artikeln