Potatisen är i jorden, men Pontus Franzén i Nagu bekymrar sig för hur den kommer upp
Pontus Franzén (t v) i samspråk med sin far, Börje. Foto: Anja Kuusisto
Solen värmer skönt och på Pontus Franzéns marker på Lillandet i Nagu har den första potatisen satts i jorden. Nu pågår täckning av odlingarna med fiberduk och plast.
— Startskottet gick 25 mars och endast gång tidigare har jag börjat så tidigt, säger Franzén.
Torrt och fint är det också, men på andra delar av Franzéns marker är det blötare, förklarar han.
Nu just jobbar han och hans team som består av familj och ortsbor med att täcka in odlingarna med plast.
Tidig potatis till studentfester… men hur är det med festerna?
Med tidig potatis brukar odlarna sikta in sig på vårens många festligheter med student- och andra dimissionsfester framför andra. Men i år känns det inte så sannolikt att släkt och vänner kan samlas i större skaror för att fira de festerna.
— Idén med tidig potatis är att få upp den bland de första i landet och det brukar handla om slutet av maj, början av juni.
— Så den tidpunkten oroar nog, liksom att min största uppköpare säljer till storkök som nu är helt stängda.
Vid maskinell upptagning står man vanligen tätt intill varandra
— Hur situationen ser ut om ett par månader vet ju ingen men också själva upptagningen bekymrar. Medan vi sätter potatis och plastar är det inget problem med att hålla avstånd, men sen när potatisen ska upp är det annat.
Den som kör maskiner sitter ju för sig själv, men på skördemaskinen står vanligen flera personer tätt intill varandra. De sköter upptagningen och fördelar potatisen.
— Vi får se vilka regler som gäller då, och om upptagningen måste skötas på något annat sätt än vanligt, funderar Franzén.
Då solen och värmen kom har inte Pontus Franzén (t.v) vilat på lagrarna, utan jobbar intensivt med att få den första potatisen i jorden, och täckt med plast. Foto: Anja Kuusisto
Arbetskraften oroar inte honom personligen, men nog andra odlare
Något problem med att hitta arbetskraft har Franzén vanligen inte haft, trots de säsongbetonade uppgifterna.
Efter att Nagu tog emot många asylsökande 2015 har några sådana hört till Franzéns säsonganställda, medan han inte haft sådan utländsk arbetskraft som endast kommit till Finland för ett säsongjobb.
— Jordgubbsodlarna och många andra specialodlare hör till dem som får det knepigt i det avseendet, säger Franzén.
Inhemsk livsmedelsproduktion värderas högre
Att uppskattningen för inhemsk livsmedelsproduktion har ökat hör i och med coronakrisen är något som Franzén noterat och läst om.
— Jag vill inte tänka att jag skulle dra nytta av situationen på något vis, och vilken åtgång till exempel den tidiga potatisen får vet ingen ännu. Men man hoppas ju att odlarkåren skulle börja få gehör för det branschen länge har påtalat, att det är viktigt att vi upprätthåller inhemsk livsmedelsproduktion och värdesätter den.
När det gäller tidig potatis har handelns import av svensk potatis tidigare år varit ett debattämne bland odlarna. Nu återstår att se hur handeln agerar i vår.
— Svenskarnas självförsörjningsgrad av livsmedel är omkring 50, vår är omkring 80, också det börjar gå hem hos finländarna nu.
Pontus en duktig kille han o hans gäng fixar det nog var inte oroliga