Populärt med vävläger för barn i Pargas — Emil har vävt fyrtio centimeter matta på en dag
Från höger: Tarmo Alho, Jonas Heinonen, Emil Heinonen, Linda Molnar, Hulda Välimäki, Anni Sundqvist, Lotta Sundqvist och ledaren Beatrice Bäcklund längst bak. Foto: Carina Holm
— Man måste slå riktigt hårt med bommen, så att mattan blir ordentligt vävd, säger Emil Heinonen, 10 år, och visar hur man ska göra.
Det är torsdagseftermiddag och han har hunnit väva fyrtio centimeter eller fyra ränder på sin svartvitrandiga trasmatta den här dagen.
— Första dagen på lägret blev det bara några centimeter för då skulle vi planera vår matta först.
Också i fjol var han med på samma läger, som ordnas av Åbolands hantverk, och då vävde han en grann matta i många färger.
— Har du vävt? frågar han och delar med sig några tips.
Det lönar sig till exempel att se efter på vilken sida man har skytteln, för på den vävstol som han använder ska man använda motsatt trampa.
Han mäter ofta med sitt måttband för att veta att ränderna blir lika breda.
— Tio centimeter ska de bli, säger han.
Medan han väver hinner han också fundera på vad han ska göra med sin kompis på eftermiddagen.
Linda Molnar, 7 år, och Emil Heinonen, 10 år, väver egna trasmattor. Foto; Carina Holm
Vid grannvävstolen sitter Linda Molnar, 7 år. Hennes matta är granngul och ska användas som dörrmatta på familjens nya terrass.
– Först ritade vi hur vi vill att vår matta ska bli. Oj, nu har tråden fastnat, säger hon och rättar med van hand till den, medan fötterna trampar på rätt pedal beroende på från vilken sida hon trär in skytteln.
Hon visar också hur man ska göra för att skarvknuten i mattväften inte ska synas.
— När mattan är klar klipper man bort ändorna, så att mattan blir slät att gå på, förklarar hon.
Hennes pappa hittade en gammal vävstol i familjens garage och tog kontakt med Åbolands hantverk för att fråga om de hade någon användning för den.
— Då blev Linda intresserad av våra vävstolar och kom med på lägret, säger ledaren Beatrice Bäcklund, som är ansvarig för vävstugan och som också håller i höstens kortare hantverkskurser, hantverksskolan och hantverksbadet.
Linda har inte vävt tidigare, men hon har sytt ett hjärta en gång i dagis och en uggla i förskolan.
— I morgon ska vi göra mattfransar, säger hon och visar hur hårt man måste trampa på tramporna för att det ska bli bra.
Hon visar också att den så kallade spännaren, som håller mattans bredd medan man väver är mycket vass.
— Den ska man inte sticka sig på.
Lotta och Anni Sundqvist bor i Tyskland men deltog i vävlägret i Pargas också i fjol. Foto: Carina Holm
Barnen säger att det inte är svårt att väva och inte speciellt tungt heller.
Men det dunkar som på mormors tid när de slår med bommen.
Bäcklund säger att kursdeltagarna har lärt sig att sätta tråd på skytteln och vet varför tråden stiger och sjunker.
— De kan skarva sin mattväft och lär sig också använda måttband. Att knyta fransar är ganska svårt, så att knuten kommer fast i mattan och verkligen håller trasorna på plats.
En del har hunnit väva två mindre mattor under lägret, men målet är att alla ska hinna med en meter.
Det finns platser kvar till höstens hantverksskola. Anmälningarna görs på webbsidan taitoaboland.fi.
Höstens nyhet är Lilla hanttis för barn i åldern 4–6 år. Den ordnas på lördagsförmiddagarna med en svensk och en finsk grupp.
Också hantverksbad för barn i åldern 2–6 år ordnas i höst.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.