Ponnydrömmar för alla
Den ofantliga Rosabel.
Den ofantliga Rosabel
Malin Kivelä & Linda Bondestam
Förlaget/Berghs, 2017
Hon hette Angel. Hon bossade över tio hästar. Hon var expert på att rymma.
Jag tror inte att jag är den enda som när jag läser ”Den ofantliga Rosabel” får minnesbilder av härliga ponnyer jag haft att göra med under årens lopp. De flesta som växt upp i ett stall har garanterat roliga ponnyhistorier att dela med sig av. För det är nåt med ponnyer. De må vara korta i rocken eller låga vid manken, men det de inte har i storlek tar de ofta igen i personlighet.
Även om ”Den ofantliga Rosabel” redan med sin härliga pärmbild lätt väcker ponnyminnen till liv är det ändå inte det här som är det bästa med boken. Man behöver vara varken ponnyvän eller hästälskare för att beröras av Rosabels berättelse.
Alla har vi nån gång säkert känt oss utanför, som Rosabel, eller inte tillräckligt duktig, vacker, stor eller förståndig.
Vi har då kanske drömt oss bort till ett annat liv där inget går snett, alla önskningar uppfylls och vi är precis så perfekta som vi tänker att vi borde vara. Men en drömvärld gör sällan någon lycklig i längden och det gäller också för runda, bestämda och surmulna ponnyer. Hittar man däremot en vän så kan världen plötsligt se annorlunda ut.
Rosabel som karaktär fångar garanterat många läsare redan med första bilden. Det är svårt att inte dra på smilbanden när man ser en stolt leende, rundnätt grådaskig ponny flyga fram över en rosa himmel.
Rosaskimret byts emellertid snart ut mot en mera blekgrå och regnstänkt vardag, men även i den här miljön kommer Rosabels härliga personlighet fram. Som bilderbok är Den ofantliga Rosabel nästan oemotståndlig.
Linda Bondestam lyckas med sin färgkänsla, sina livfullt gestaltade karaktärer och sitt fokus på detaljer skapa både pigga drömvärldar och humoristiska stallmiljöer. Malin Kiveläs korthuggna, men mycket pricksäkra text ger historien ytterligare liv samtidigt som den också ger rum för egna reflektioner och funderingar över bildernas många element.
Finns det något att anmärka på angående Den ofantliga Rosabel är det möjligen en viss ojämnhet i historien. Berättelsen rör sig snabbt mellan dröm och verklighet och vänskapen som till sist får leva ut blir rätt hastigt avklarad, trots att det känns som om det är det här som är berättelsens kärna.
Det här är emellertid i första hand en fråga om rytm och smak och inget som märkbart drar ner på bilderboksupplevelsen. Den ofantliga Rosabel är som helhet en varmhjärtad berättelse för små hästälskare, stora drömmare och bilderboksvänner i allmänhet.
Sofia Sjö
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.