Pollinerarna behöver hjälp – Kimitoklubb drar sitt strå till stacken

Pollinerarna kämpar som bekant för överlevnad då den biologiska mångfalden försvagas, inte bara i Finland. Att låta gräsmattor omvandlas till ängar är ett sätt att hjälpa dem. Det gjorde man till exempel i Åbo i fjol, då tio hektar omvandlades till ängsmarker.
Kimitoöns Rotaryklubb vill dra sitt strå till stacken och startade 2022 sitt projekt Rädda pollinerarna. Den blomsteräng klubben anlade i höstas i Kimito centrum blommar nu.
I år är det främst blåklint man kan spana in. Blommorna här är mångåriga och börjar i vanliga fall blomma först andra till tredje sommaren, berättar Kimitoöns Rotaryklubb i ett meddelande till ÅU.
– Vi är därför glatt överraskade att det redan nu första sommaren grott så många blommor på ängen, skriver klubben.
Andra arter man framöver kan se här är till exempel gulmåra, blåklocka, nysört, skogsklocka och prästkrage.

Nytt för i år är att här finns en infotavla där man bekanta sig med fakta om pollinerande insekter och om blommorna på ängen.
Även ett insekthotell finns här.

Det blir flera blomsterängar på Kimitoön
Ytterligare fyra blomsterängar har klubben planerat. I höst planteras två av dem: vid Kulturhus Björkboda och på museiområdet i Sagalund. Ängarna finansieras delvis av medel från Kimitoöns 700-årsjubileumsfond.
Följande två ängar förverkligas möjligen 2025. Den ena ska finnas nära Dalsbruks skola, den andra i Kasnäs by. För dessa två projekt fattas ännu finansiering.
Förutom ängarna har klubben ordnat informations- och diskussionsmöten för att informera folk om hur man kan hjälpa de pollinerande insekterna att överleva i dagens förhållanden.
Projektfinansieringen har klubben skött dels genom hjälp från Rotarydistriktet, dels genom försäljning av t-skjortor med pollinerarmotiv samt fröpåsar.
Miljöministeriet har pollinerarstrategi
Miljöministeriet har uppgjort en strategi med målet att före 2030 göra livet lättare för vilda pollinerare och honungsbin. Det här startade för två år sedan.
Konkret handlar den om till exempel att se till att det finns växtarter som passar pollinerare i jordbruksmiljöer, bekämpa invasiva främmande arter och om att minska de skadliga effekterna av växtskyddsmedel.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.