Det säger Olli Manni (Saml) som på nära håll följt med den tjugo år långa beslutsprocessen kring byggandet av ett parkeringshus under Åbo salutorg.
Manni har suttit i Åbo stadsfullmäktige åren 1997-2002 och på nytt sedan 2005. Han är stadsstyrelsens tidigare ordförande och en inbiten anhängare av torgparkeringen.

”Vi vill flytta bilarna under marken”

Sedan mars 2009, då Åbo stadsfullmäktige för första gången godkände en planändring som möjliggjorde byggandet av ett parkeringshus under torget, har olika beslutsorgan fått rösta om torgparkeringen många gånger.
Olli Manni säger att han alltid röstat för torgparkeringen, och till hans glädje har projektet framskridit. Långsamt, men i alla fall.
— Vi anser att det är det bästa sättet att förbättra förhållandena mitt i staden. Vi vill flytta bilarna under marken och ha cyklar och kollektivtrafik ovanför markytan, motiverar Manni sin ståndpunkt i frågan.
— Många företag runt torget tycker att detta är den bästa lösningen, och vi hoppas kunna skapa jobb i centrum med torgparkeringen.

”Torgparkeringen gynnar endast få”

Vänsterförbundets riksdagsledamot Johannes Yrttiaho har följt med beslutsprocessen i Åbo på lika nära håll som Manni. Yrttiaho har suttit i Åbo stadsfullmäktige sedan 2008, och motsatt sig torgparkeringen från första början.
— Projektet handlar framför allt om fastighetsägarnas strävan efter att öka värdet på sin egendom runt torget och i närområdet, säger Yrttiaho.
— Torgparkeringen gynnar endast få, det vill säga fastighetsägarna och byggföretagen. Projektet för med sig olägenheter och stora risker som staden och skattebetalarna måste bära ansvaret för om de realiseras.

Oro för garantierna

Det är inte Åbo stad som bygger torgparkeringen, utan ett bolag som heter Turun Toriparkki. Bolaget hyr utrymmet under torget av staden med ett kontrakt på femtio år. Hyran är 70 000 euro per år.
Yrttiaho anser att Turun Toriparkkis redogörelse över byggprojektets finansiering, garanti och försäkring är bristfällig, och att bolaget kan klara sig undan med alltför små ersättningsbelopp om det uppstår problem med projektet.
Åbo stadsstyrelse godkände redogörelsen i augusti 2018.

Marken sjönk kring torget

Trots segt motstånd kom byggandet av torgparkeringen till slut i gång, och torget kantas numera av ett högt plank som avgränsar byggplatsen från resten av Åbo centrum.
Turun Toriparkki har anlitat byggkoncernen Skanska som entreprenör för torgparkeringen, och arbetet inleddes hösten 2018.
I våras sade Pasi Mäkinen, Skanskas ansvariga arbetsledare för torgparkeringsbygget, till ÅU att torgparkeringen i Åbo är det svåraste byggprojektet han stött på under sin karriär. Några veckor efter intervjun stoppades arbetet tillfälligt eftersom det visade sig att marken kring torget sjunkit.

Skanska: Tidtabellen håller

Tero Pyssysalo är enhetschef för markbyggande vid Skanska. Enligt honom kom vårens försänkningar i marken inte som någon överraskning.
— Redan i projektplaneringen hade vi förberett oss på försänkningar, men på vissa ställen var de större än vi räknat med, säger Pyssysalo.
Enligt honom påverkar vårens händelser inte projektets tidtabell. Det är meningen att parkeringshallen står färdig i slutet av 2020.
Att marken kring byggplatsen skulle röra på sig en del var väntat. Torgparkeringen grävs nämligen ner i lera.

Åbo vilar på lera

Nästan hela Åbo vilar på en lerbädd. Det säger Peter Österholm, akademilektor i geologi och mineralogi vid Åbo Akademi.
På vissa ställen sticker berggrunden upp i form av kullar men i övrigt går lagret av lera till tiotals meters djup. Vid torget är lerbädden extra tjock, uppemot 50 meter på vissa ställen.
—  Den lera som ligger överst där är sedimenterad i havet en gång i tiden. Lera som är sedimenterat i saltvatten är ganska instabilt och geléaktigt. När man gräver ett stort hål i mitten av leran börjar den forma sig och pressa sig mot gropen, säger Österholm.
Skanska har försökt minska på trycket som riktar sig mot byggplatsens skyddsväggar genom att gräva upp tung lera runt torggropen och ersätta leran med glasskum som är betydligt lättare.
Parkeringshuset under torget pålas till berggrunden med cirka 900 pålar vars sammanlagda längd är 40 kilometer. Så gott som alla byggnader runt torget är pålade.

Sulfider orsakar försurning

Det översta skiktet av lera vid torget är svart till färgen eftersom leran innehåller sulfider, det vill säga en viss sorts svavelföreningar, berättar Österholm.
Sulfiderna har uppstått naturligt, men när de kommer i kontakt med syre uppstår svavelsyra som orsakar försurning i marken.
— Då uppstår korrosion på betong och metall. Det innebär att konstruktionerna behöver lite extra material eller basiska ämnen som skydd mot försurningen. Annars kan fenomenet inverka på torgparkeringen på lång sikt, säger Österholm.
Enligt Tero Pyssysalo har Skanska tagit försurningen i beaktande. Till exempel pålarna är gjorda av material som klarar av sur jord.

Stadens nota 30 miljoner euro

I och med att salutorget i Åbo redan ersatts av en stor grop verkar det sannolikt att Åbo får sin torgparkering efter åratal av meningsskiljaktigheter och utdragna beslutsprocesser.
Stadens förhoppning är att torghandlarna som trängts undan av byggarbetet hittar tillbaka till torget redan hösten 2020.
Varken Olli Manni eller Johannes Yrttiaho verkar emellertid tro att tidtabellen håller. Yrttiaho misstänker att byggarbetet kommer att drabbas av fördröjningar medan Manni säger att staden ännu måste fatta beslut om byggnader som ska byggas ovanför markytan. Förnyandet av torget och dess omgivning kostar uppskattningsvis 30 miljoner euro för staden.
I något skede ska även kollektivtrafiken återvända till torgområdet. Olli Manni hoppas att det kan ske sommaren 2021, men påpekar att det krävs noggrann planering först.
— Vi vill inte fatta förhastade beslut.