Politiker: Nöjaktiga språkkunskaper för högsta vårddirektören räcker inte
”Minst nöjaktiga skriftliga och muntliga kunskaper i finska och svenska” är behörighetskraven enligt förslaget när det nya välfärdsområdesfullmäktige på onsdag ska slå fast att en ny vårddirektör ska tillsättas.
Tågordningen är speciell på det sättet att fullmäktigemötet har beretts av det tillfälliga beredningsorganet Vate, eftersom styrelsen tillsätts först på själva mötet
Det betyder att de blivande styrelsemedlemmarna inte nödvändigtvis har varit med i förberedelserna eller förhandlingarna inför mötet.
En av dem som inte har varit med i det förberedande arbetet men som ska sitta i den kommande styrelsen är Åbopolitikern Kaija Hartiala, Samlingspartiet, med många års erfarenhet av kommunalpolitiken.
– Minst nöjaktiga språkkunskaper räcker verkligen inte för välfärdsområdesdirektören. Det är klart att han eller hon måste ha utmärkta kunskaper i finska och goda kunskaper i svenska. Den här formuleringen är helt otrolig!
Hon säger att det är självklart att välfärdsområdesdirektören inte kan leda över 20 000 anställda utan relevanta språkkunskaper.
Bäddar för ett absurt upplägg
För SFP:s blivande styrelsemedlem Niklas Guseff räcker det inte att välfärdsområdesdirektören ska ha ”minst nöjaktiga skriftliga och muntliga kunskaper i finska och svenska”.
– Vi har inom SFP-gruppen inte ännu diskuterat ordalydelsen, men vi kommer att föreslå högre krav när det gäller direktörens kunskaper i svenska. Vi hoppas att andra partiers svensk- och tvåspråkiga kan övertala sina fullmäktigegrupper också.
PressbildHan säger att formuleringen i det nuvarande förslaget bäddar för ett absurt upplägg.
– Att engelska ses som en merit gör ju att man, om man driver det till sin spets, kan få en engelsktalande direktör som kan lite finska och lite svenska.
I och med att man inte vill ställa högre språkkrav på den nya direktören gällande svenskan har man i stället fått en formulering om också väldigt blygsamma krav på direktörens kunskaper i finska.
– Men nöjaktiga kunskaper i svenska är inte tillräckliga för en chef i ett tvåspråkigt välfärdsområde. Utöver finska måste direktören kunna bra svenska annars kan man inte kräva tillräckliga språkkunskaper av mellancheferna heller.
Att man skulle gallra bort många jättebra sökande om man kräver goda kunskaper i svenska ger Guseff inte mycket för.
– Jag tror att alla som kan fungera som direktör i ett av landets största välfärdsområden är så pass välutbildade och kloka att han eller hon klarar av att lära sig svenska så att man har goda kunskaper både i teorin och i praktiken.
De gröna: En bra inställning väger tungt
Också De grönas veteranpolitiker Janina Andersson ska sitta i styrelsen.
– Det viktigaste är att han eller hon har en verkligt bra inställning till svenskan. Men jag vill inte heller att vi blockerar för någon verkligt bra kandidat genom att ställa formella krav på pappret om inställningen är rätt.
Hon tycker att de som blir medlemmar i välfärdsområdets nationalspråksnämnd borde ha rätt att närvara och uttala sig i de andra nämnderna, för att se till att förståelsen för svenskan finns överallt.
För henne är många av de andra politikerna nya och sådana som hon inte har samarbetat med tidigare. Hon har varit med i andra sammanhang där krav på svenska har väckt en negativ klang och gjort mera skada än nytta.
Arkiv/Stefan Holmström– Idealet är att vi skapar en stämning av gemenskap med en välvillig atmosfär, så att det inte blir några mindre partier mot resten redan från början. En äkta förståelse för svenskan och svensk service är det viktigaste för mig.
Åbopolitikern Mikaela Sundqvist, också från De gröna, ska sitta i nationalspråksnämnden. Hon talar för att direktören behöver verkliga kunskaper i svenska. Det är viktigare än kunskaper på pappret.
– Det viktigaste är förmågan att kunna kommunicera på svenska i vardagen, speciellt att han eller hon kan tala svenska. Jag tycker att det är viktigt att det testas under anställningsintervjun i praktiken.
Sara LevänenHon säger att det tvåspråkiga välfärdsområdet också ska samarbeta med svenska områden utanför.
– Därför är det viktigt att den högsta ledningen har bra kunskaper i svenska. Annars är det genant. Det är också en imagefråga, hur man utåt visar att man respekterar språkkunskaper.
VF:s Jaakko Lindfors ska också sitta i styrelsen. Han har varit med i det föreberedande Vateorganets politiska grupp och säger att kraven på direktörens språkkunskaper har diskuterats där.
Alexandra Granberg– För egen del vill jag gärna att personen i fråga kan både svenska och finska och ser gärna att kraven skulle vara högre. Jag har också i Åbopolitiken lyft fram formella behörighetskrav till exempel när det gäller utbildning i olika sammanhang. Språkkraven är en förhandlingsfråga bland andra frågor inför fullmäktigemötet.
Antti Parpo föreslås bli tillfällig vårddirektör
Beredningsdirektör Antti Parpo föreslås bli tillfällig välfärdsområdesdirektör från och med den 2 mars 2022.
Lönen motsvarar hans lön som beredningsdirektör och är 11 088,41 euro per månad.
Arkiv/Stefan HolmströmHan ska bland annat vara personaladministrativ chef för de anställda vid välfärdsområdet samt anställa en del av den visstidsanställda personal som krävs för beredningen
Fullmäktige som möts på onsdag ska godkänna förslaget.
Meningen är att den ordinarie välfärdsområdesdirektören kan utses på följande fullmäktigemöte i maj.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.