Poliser trakasseras på nätet – ”Vi bombarderades med så mycket skit”, säger polis från Åbo
Polisinspektör Måns Enqvist från Åbo är en av de poliser som under flera år i slutet av 2010-talet utsattes för riktade trakasserier bland annat på de numera nedlagda nätpublikationerna Laiton lehti och MV-lehti.
De hatiska och kränkande inläggen spred desinformation om poliserna och var fulla med förnedrande epitet.
Skriverierna kompletterades med bilder som kunde vara manipulerade och tagna ur sina sammanhang, allt i syfte att framställa poliserna i dålig dager, svartmåla och misskreditera dem samt urholka deras trovärdighet.
Enqvist tror att en av orsakerna till att han blev en av måltavlorna är hans arbete på Polisstyrelsen.
– Jag jobbar med människorättsfrågor, bekämpande av hatbrott, människohandel och extremism, ett arbete som vissa vill sabotera och som de tycker är skit.
Prideparaden 2018 satte fart på trakasserierna
Trakasserierna eskalerade efter att Enqvist i augusti 2018 deltog i prideparaden i Helsingfors. Eftersom han var i tjänst var han klädd i den blåa polisuniformen.
Det gav plågoandarna, ledda av Marco de Wit och Ilja Janitskin en orsak att skärpa tonen mot Enqvist som kallades för ledaren av ”den politiska polisens perversa trio”.
Senare öppnade polisen en diskussion på Facebook om hatbrott och extremism. Ett 20-tal poliser var redo att svara på frågor, men diskussionen fick ett abrupt slut, säger Enqvist.
– Vi bombarderades med så mycket skit att vi var tvungna att stänga sidan efter en timme.
2019 gjorde polisen en intern utredning om riktade trakasserier och hur vanliga de är inom poliskåren. Resultatet var nedslående, säger Enqvist.
– En tredjedel av poliserna sade sig ha blivit utsatta för trakasserier, några år senare var siffran ännu högre, 39 procent. Det mest oroväckande var att 18 procent uppgav att de tänkt på att byta jobb på grund av trakasserierna. Nu har jag en känsla av att de har minskat en aning, men vi får se vad vår nästa personalbarometer visar.
Jag jobbat 42 år som polis och har genom åren blivit mer hårdhudad.
Måns Enqvist
Enqvist lät sig inte påverkas av trakasserierna, utan fortsatte jobba som vanligt. Han upplevde ändå tiden som tung och inombords led han av skriverierna.
Han höll sin familj utanför och berättade inga detaljer om utredningen och innehållet i inläggen. När det var som värst levde han under skyddad identitet, men rädd för sin eller familjens säkerhet har han aldrig varit.
– Jag känner mig mer anonym eftersom jag bor i Åbo och inte i Helsingfors. Nu vet jag också att jag får stöd av hela poliskåren och dessutom har jag jobbat 42 år som polis och har genom åren blivit mer hårdhudad.
Det är förstås oroväckande att alla som deltar i en rättsprocess trakasseras.
Måns Enqvist
I dag har polisen bättre beredskap att hantera hatretorik än för sex år sedan då Enqvist polisanmälde trakasserierna. Då stod han ganska ensam, nu vet att han att han har arbetsgivarens fulla stöd och att polisledningen tar trakasserierna på allvar.
Utsatta poliser får tala med en psykolog, de kan chatta med företagshälsovården och de får hjälp med hur man skyddar sin identitet och döljer sina personuppgifter.
Men det är inte bara poliser som trakasseras och hotas. Forskare, journalister, politiker, domare och åklagare är också måltavlor.
– Det är förstås oroväckande att alla som deltar i en rättsprocess trakasseras. Därför är jag glad att frågan tas på allvar.
Ingen orsak att kriminalisera riktade trakasserier
Det finns inget brottsrekvisit som heter riktade trakasserier och regeringen kommer inte heller att göra det straffbart att trakassera någon på nätet.
I justitieminister Leena Meris (Sannf) kolumn från i augusti fjol skriver hon att det redan finns brott som kan likställas med riktade trakasserier. Till exempel ärekränkning, offentlig uppmaning till brott, spridande av information som kränker privatlivet, olaga hot och förföljelse.
Måns Enqvist tycker att det räcker.
– De befintliga brottsrubriceringarna täcker också riktade trakasserier och jag förstår hur Justitieministeriet tänker. Man vill ogärna införa nya brottsbenämningar och göra lagstiftningen mer komplicerad.
– Men det var bra att lagen ändrades så att olaga hot nu faller under allmänt åtal. Då behöver man inte stå så ensam under en rättsprocess, säger Måns Enqvist, polisinspektör på Polisstyrelsen.
Fällande dom i hovrätten
För två veckor sedan dömde Åbo hovrätt Marco de Wit som tidigare var ledare för det nationalistiska partiet Suomen kansa ensin och frontfigur i extremrörelsen Rajat kiinni till 6 månaders villkorligt fängelse och stora ersättningar för de skriverier som han publicerade under 2018-2020.
Han dömdes för två fall av grov ärekränkning, tolv fall av ärekränkning, ett fall av hets mot folkgrupp och ett brott mot trosfriden. Målsägande var nio poliser, en domare och en åklagare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.