Polisen som gillar kommissarie Morse leder polisstyrkan i sydvästra Finland
Arkiv/Kim LundRisto Lammi har jobbat som polis i 37 år. Nu är han chef för Sydvästra Finlands polisinrättning. Foto: Kim Lund
Sydvästra Finlands polisinrättnings nya chef Risto Lammi är första veckan på jobb i polishuset i Åbo.
Han har ännu lite svårt att orientera i sig i de långa korridorerna och när han möter poliser han inte sett förut stannar han upp, skakar hand och presenterar sig.
Lammi har gjort en lång karriär inom poliskåren. Efter fullgjord värnplikt sökte han till polishögskolan därifrån han utexaminerades år 1982.
Att han skulle bli polis var mer eller mindre en självklarhet. Hans pappa var kommissarie i hemtrakterna Ilmajoki-Seinäjoki och på den tiden var polisyrket både eftertraktat och respekterat i Mellersta Österbotten.
Sprängde omfattande narkotikaliga
De första månaderna som polis patrullerade han i Helsingfors och bevakade bland annat ambassaderna i Kronohagen.
Uppdraget var inte alltid så spännande, och ganska snart inledde han sin utbildning inom den specialenhet som i dag går under namnet Karhu.
Senare flyttade han till Centralkriminalpolisen i Vasa där han bland annat deltog i att spränga en organiserad narkotikaliga i Ruovesi år 1999.
– Vi gjorde ett av Finlands största narkotikabeslag omfattande 94 kilo hasch. Tillslaget var resultatet av ett långsiktigt arbete i samarbete med polisen i Tammerfors och Uleåborg. Tiotals personer ställdes inför rätta och dömdes till olika långa fängelsestraff.
Vid samma tidpunkt lyckades CKP i Vasa också klara upp fyra beväpnade rån i Österbotten.
Arkiv/Kim LundRisto Lammi tror att hans kollegor skulle kalla honom för krävande. Men de skulle också säga att han är artig, rättvis och saklig.
Till Åbo kom han från Österbottens polisdistrikt där han var polischef i fyra år.
– Sydvästra Finlands polisdistrikt är en anrik polisinrättning som är betydligt större än Österbottens och därför också en större yrkesmässig utmaning. Familjen finns i Helsingfors och det gör också att arbetsresorna blir kortare, säger Lammi.
Plock ur Risto Lammis karriär
Blev polis år 1982.
Jobbade inom polisens specialenhet 1982–1986.
Jobbade vid olika länsmannadistrikt tills 1991 då han började vid CKP i Vasa.
Polisens sambandsman på Cypern 1995–1997.
Överkommissarie vid den dåvarande länsstyrelsen i Åbo 2001–2009.
Tog politices magisterexamen vid Åbo universitet år 2002.
Har vikarierat som polischef vid olika polisinrättningar i Finland.
Polischef i Österbottens polisdistrikt 2015-2019.
Sedan 1.12.2019 polischef vid Sydvästra Finlands polisinrättning.
Under Lammis 37 år som polis har mycket förändrats både inom poliskåren och inom den kriminella världen.
En uppdaterad lagstiftning ställer högre krav på förundersökningarna och hela processen från att någon grips till att hen ställs inför rätta har blivit mer komplicerad.
Också rättsskyddet för såväl målsägande som misstänkta har blivit starkare.
– Det är bara bra att allas rättigheter och skyldigheter tas i beaktande.
I den undre världen har den organiserade brottsligheten ökat kraftigt. År 2000 fanns det i Finland tre kriminella organisationer och åtta underavdelningar med totalt cirka 70 medlemmar.
I dag är antalet uppe i sju gäng med 74 underavdelningar och 700 medlemmar.
United Brotherhood-väst som beslagtogs i samband med en razzia mot ligan i början av september. Foto: CKP
I Egentliga Finland verkar Bandidos MC, United Brotherhood, Cannonball MC och Hells Angels.
– Det är oroväckande, men myndigheterna har ändå en ganska bra helhetsbild av gängen. Det viktigaste är att försvåra gängens verksamhet och hindra dem från att få fotfäste i samhället och där har vi lyckats ganska bra.
– En orsak är det goda samarbetet mellan lokalpolisen, Centralkriminalpolisen och Skyddspolisen. Jag tror att man inte någon annanstans i världen har ett lika gott samarbete och det är en av nycklarna till ett lyckat polisarbete.
Ett nytt fenomen som de senaste åren har blivit ett allt större problem är de riktade trakasserier som poliserna utsätts för.
Det kan handla om hatkampanjer på sociala medier där polisen eller hans familj hotas, men också ute på fältet möter poliserna spott och spe.
Det är inte ovanligt att poliserna filmas med namnbrickorna synliga och filmerna sprids sedan på mer eller mindre suspekta sidor på nätet.
Liknande hatkampanjer har också drabbat journalister, domare och åklagare.
Oroväckande ökning av riktade trakasserier mot poliser
Enligt polisens statistik har en tredjedel av landets poliser utsatts för riktade trakasserier och nästan 90 procent av dem upplever trakasserierna som problematiska.
– Det är ett obehagligt och oönskat fenomen som jag ser allvarligt på och jag förstår den oro som poliserna känner.
I en intervju i medlemstidningen för Finlands Polisorganisationers Förbund säger förbundets jurist Rita Ridanpää att namnskyltstvånget för poliser i uniformsförordningen borde slopas.
Förbundet anser att en sifferserie eller en kombination av siffror och bokstäver räcker som identifiering. Men också en sådan åtgärd har två sidor, säger Lammi.
– Vårt arbete måste vara genomskinligt och man måste väga för- och nackdelarna med dolda namnskyltar. Vissa specialenheter arbetar redan så och frågan diskuteras nu inom Polisstyrelsen, Justitieministeriet och Inrikesministeriet.
Arkiv/Kim Lund95 procent av finländarna litar på polisen. Foto: Kim Lund
I fjol uppgav 95 procent av finländarna att de litar på polisen. Om polisens arbete blir mindre synligt finns det risk för att medborgarnas förtroende för polisen minskar befarar Lammi.
Att chefen för Helsingfors narkotikapolis Jari Aarnio dömdes till tio års fängelse eller att flera höga polischefer åtalades för tjänstebrott och senare friades verkar inte ha minskat på polisens trovärdighet, snarare tvärtom, säger Lammi.
– Det visade att ingenting sopas under mattan och att alla misstänkta brott utreds likvärdigt. Men förtroendet måste förtjänas varje dag, och det gör vi bäst genom att sköta våra uppdrag enligt bästa förmåga.
Polisyrket är ett serviceyrke och Lammi betonar vikten av att kunna betjäna medborgarna rättvist och jämbördigt. Till det uppdraget ingår också att kunna ge service på svenska då situationen så kräver.
– Jag vill bidra till att svenskan hålls livskraftig inom poliskåren. Man ska kunna tala svenska med polisen och få olika dokument på sitt modersmål.
– Jag vill inte att polisen gör endast det som lagen förutsätter, vi måste göra mera än så.
Risto Lammi
Född: 18.4.1961 i Ilmajoki
Familj: Sambo och tre vuxna barn.
Gillar att: Stavgå, cykla, gå på gym och jaga.
Tror att kollegorna säger om honom: Artig, lätt att närma sig, rättvis och saklig.
Mindre bra saker som de säger: Krävande, borde synas mera bland personalen.
Favorit polisserie i teve: Kommissarie Morse, Unge kommissarie Morse.
Kuriosa: Tidigare volleybollspelare på FM-nivå.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.